Den drydianska pungseismografen

8 februari 2010 @ 09:50 om livsstil och synvinklar. Bli först att kommentera »

Det är dags att summera en av de mest händelserika och mest skumma helgerna på riktigt länge.

  • Om Arsenal försökte gå på avslut även utanför straffområdet istället för att fjanta runt med bollen ända in på mållinjen så skulle man nog få bättre utdelning. I alla fall mot en bergväggsbacklinje som Chelseas idag.
  • Jag hade glömt bort hur brutalt det kan kännas att få en boll på ”fel ställe”. Pungträff deluxe på kvällens träning och jag blev liggandes med illamående och svartnande ögon. Hugaligen, det var en riktig kvalitetsträff.
  • Tre olika varianter på makaroner och bacon blev helgens matfavorit. Madde har inte varit hemma, det kanske märks?
  • Drogba och Chech är två spelare som jag utan tvekan skulle vilja se i United. Om vi inte redan hade Rooney och van der Sar vill säga.
  • Första rundan av årets Melodifestival var faktiskt riktigt usel. Jag har ju blivit lite av ett fan till tillställningen de två senaste åren men i lördags var det ett riktigt bottennapp, med Christine Meltzer som själva bottennappet av bottennappet.
  • Glömde bort en maträtt jag fick i mig i lördags eftermiddag – spaghetti och korv. Det är alltid kul med omväxling.
  • Allt i paketet är förresten kvar på rätt plats men jag skulle nog inte kalkylera med någon större barnproduktion framöver. Den drydianska pungseismografen kunde inte registrera så höga skalv ens.
  • Är Mac på väg till den ljusa sidan. Eller nja, mörka blir det ju. Efter hans ständiga ölmässiga påhopp om ”Skogaholmslimpa på flaska” så lyckades jag pricka in tre-fyra olika sorters ”mainstream”-öl av den lite mörkare sorten i lördags, som alla uppskattades stort. Jag är imponerad. Över mig själv och mitt tålamod.
  • Fyra riktigt heta spår, två av dem gick hela vägen och ett av spåren har valts. Det är inte alltid man kan välja och vraka.
  • Dagens stora fråga: är det svårare att skrapa ihop 5500 kronor till en fotbollsresa än till en Turkiet-resa?

Vissa är snyggare än andra

6 februari 2010 @ 18:20 om fotboll och synvinklar. Bli först att kommentera »

Veckans säkraste var enligt förhandsoddsen och alla experter match nummer ett, Man United hemma mot usla kris- tillika bottenlaget Portsmouth. Då brukar jag höja ett varningens ögonbryn eftersom allt som har med ”säker”, ”spik” och ”slösa inga garderingar här” oftast brukar innebära motsatsen.

5-0 och en fullständig utspelning. Tre av dessa var självmål och ett av dessa dessutom ett oerhört vackert sådant av Wilson, som dundrade upp bollen i nättaket efter Evras perfekta inlägg. ”Självmål är oftast vackrast” fick en putsad innebörd kan man säga. Men stackars, stackars David James i Portsmouth-målet. Han har mest mardrömsupplevelser från Old Trafford, vem minns inte den smått osannolika Ronaldo-frisparken häromåret? Och plus dagens bedrövliga match.

Portsmouth är självaste ordet kris högst personifierad, både spelmässigt och klubbmässigt och spelarnas uppgivna hängande huvud i andra halvlek var klart signifikativt för hur den mörkaste av alla avgrunder ser ut. United däremot, följde upp förra söndagens magnifika urladdning på Emirates. Vad mer att tilläga? Inte så mycket.

Eller jo. Rooney.

Minitest från Appstore: ShopShop

5 februari 2010 @ 02:23 om Appstore. Bli först att kommentera »

Ibland hittar man sina små favoritapplikationer när man plöjer igenom Appstores över 140000 appar. Det kan vara allt från fullsynk och pushmöjligheter till små enkla men (mer eller mindre) nödvändiga program. Som ShopShop.

ShopShop ersätter papper och penna inför och under inköpsbesöket i exempelvis en matvarubutik. Man börjar med att mata in det man ska ha och det går även att ange antal av varan. Har man använt programmet några gånger så kommer det också ihåg vad man har skrivit in tidigare. Det går också att sortera det man skriver in, perfekt så att man kan lägga varorna i den ordningen som de ligger i butiken.

När man väl är på plats och botaniserar bland ICA:s sortiment och plockar på sig det man ska ha, så touchar man enkelt för varan man just plockat. Den blir då överstruken med ett rött streck och man ser enkelt vad som är kvar att göra innan hemgång. Hittar man inte allt så skickar man över listan via e-post till exempelvis sambon, som då ser vad som återstår, vilket är en smart liten finess. Det går också att ha flera listor samtidigt och i iPhonens hemskärm ser man också, om man inte streckade allt, hur många objekt som kvarstår.

ShopShop är inte på något sätt märkvärdigt eller revolutionerande, det är bara gratis och användarvänligt vilket många gånger räcker långt. Det hämtas som vanligt via Appstore direkt i iPhonen eller också via iTunes.

ShopShop - Shopping List

Den kungliga hufvudstaden

4 februari 2010 @ 00:30 om att resa och livsstil. Bli först att kommentera »

Efter en hel och intensiv dag i den svenska kungliga huvudstaden så sitter jag nu och förundras över järnvägsrörelsens oförmåga att hantera det som varje år landar i vår natur. Snö. Wikipedia beskriver snön…

Snö är nederbörd i form av iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln[1] men kan även referera till snö som ligger på marken. Snöfall betecknar specifikt nederbörden ochsnötäcke betecknar snö på marken.

Efter julens och mellandagarnas bravader av förseningar hade jag i min naiva tanke idag att hemresan skulle gå smärtfritt. Må så vara att biljetten jag hade i min hand avsåg boskapsdelen men hem skulle jag i alla fall komma. Eller hur. 23:45 har just i skrivande stund blivit 01:00. Preliminärt. Vilket i sig kan betyda allt mellan 00:30 i natt och 06:00. På söndag.

Nåväl. Jag ska inte gnälla (jag hatar att gnälla, det är destruktivt), det har varit en riktigt skön dag offroad med möten och möten för att slutligen avslutas med ett obligatoriskt möte. På Monks. Med dho.se.

Maredsous

Allt eller inget

2 februari 2010 @ 20:05 om livsstil och synvinklar. Någon har lämnat en kommentar »

Svart eller vitt. Natt eller dag. -30°C eller +30°C. Vinter eller sommar. Tänt eller släckt. Absolutist eller alkoholist. Slaktare eller vegan. Ormtjusare eller ormfobi. Allt eller inget. En aning synonymt med hur saker och ting ter sig just nu innanför de drydianska väggarna. Ena stunden ingenting, i nästa sekund måste man sålla bort både intressanta och även mycket intressanta saker just för att deadlines överlappas eller måste in före man vill lämna besked. Svårknäckta attraktiva erbjudanden som på kort sikt löser massor av problem, men med konkurrenter som på lång sikt löser ännu mer än så.

I väntan på bättre tider tar jag en mugg kaffe, ställer mig vid fönstret och filosoferar medan solen går ner i väster. Det är vackert. Men inget man blir rik på. Ikväll blir det förhoppningsvis en pusselbit lagd. Eller också inte men då läggs en annan pusselbit på plats. På ett annat ställe.

 

Dum dansk skalle

1 februari 2010 @ 14:22 om fotboll och korkade saker. Bli först att kommentera »

Jon Dahl Tomasson, danskskallen som tidigare återfanns i bland annat Milan, spelar nu för Feyenoord i holländska ligan. Där gör han nu en ny karriär – som fjäderlätt dansös en halvmeter från målvakten. 45 sekunder in i klippet ungefär, se och njut. Dumma dansk.

Välkommen till den ljusa sidan!

1 februari 2010 @ 00:30 om Apple och prylar. Bli först att kommentera »

Härmed vill jag offentligt välkomna Mad till den ljusa sidan eftersom hon i fredags, vid 16:32 lokal tid, blev ägare till en svart iPhone 3GS 16Gb. Helgen har därför ägnats åt Appstore i väldigt stor utsträckning, några småkurser i allmänt handhavande och lite jägartips (som Calledonien uttryckte det när han gav mig några värdefulla vetskaper om/kring Black Pearl). Jag kan meddela att hon stormtrivs med touchen och att saknaden av stegräknaren i hennes gamla W580 är som bortblåst.

Inom ett år har hon en Macbook också och det vågar jag nästan lova. Vi har alla vägen vandrat. Återigen, välkommen!

Spelbolagen går nu ut hårt men man kan inte riktigt än betta på vem som blir nästa ägare i bekantskapskrets och familj. Listan på potentiella ägare hålls hemlig ett tag till för att inte skapa allt för stor hysteri.

 

iPad: glappet mellan?

28 januari 2010 @ 08:04 om Apple och prylar. 4 kommentarer »

Så var då Apples iPad äntligen presenterad och det blev alltså något av en förvuxen iPod Touch/iPhone med en specialvariant av iPhone OS under touchskärmen. Under presentationens gång utmålades iPaden som frågetecknet mellan en iPhone och en Macbook och då är frågan; för vem och till vem? Fast här och nu struntar jag i alla andra och försöker hitta ett kryphål som gör det möjligt för min plånbok att köra en expressbantning. Finns det tillräckligt med motiv?

Det där med iPhone
Jag fullständigt älskar touchskärmen med multi-touch på iPhonen. Det är absolut ett av huvudskälen till att jag finner den så bred i sitt användande då man inte är så brutalt styrt över hur webbsidor ser ut eller vilken upplösning bilderna har. Två fingrar – check. Så användarvänlig, så skön i responsen och att man nu applicerat detta på en 9,7″-variant med en bakgrundsbeslyst LED-skärm är helt enkelt gudomligt bra. Upplösningen i iPad är inte fy skam den heller och borde täcka de flesta behov vad gäller musik, surf, bild och mail. Själv har jag dock dreglat mest över kartorna. Som vanligt. Det ser otroligt trevligt ut.

Känns inte helt 2010
Med en, i skrivande stund, 13″ Macbook och ett stycke iPhone 3GS så är det mesta i mobilitet uppstyrt och kirrat för min del och iPaden faller faktiskt på några av de mest banala tekniska detaljerna som 2010 kan kännas så oerhört självklara. I och med specialvarianten av iPhone OS så hänger också några mindre genomtänkta (eller så är det genomtänkta) handhavanden med. Multitasking (att växla mellan program) och Flash (webbsidor för inbäddat material som film exempelvis, eller hela svenskaspel.se för den delen) är det primära att tänka på men också att det, i så fall, heller inte går att installera vilka applikationer man själv känner för. Nog för att Appstore har 140000 appar men allt finns inte där. Tyvärr.

En annan intressant sak är displayen. När alla andra går från 4:3-formatet (ni vet, det gamla ”tjock-TV-formatet”) så gör Apple här tvärtom och ger oss 9,7″ med 1024×768-upplösning. Uppskattningsvis, efter att ha gått igenom en hög med bilder och sett Apples egen iPad-video, borde det betyda att minst (!) en tredjedel (ja, nästan 50% faktiskt) av den totala frontytan kommer att vara svart vid filmtittande. Efter att också ha plöjt igenom ett antal teknikbloggar så är det några som gör en stor grej av kamerans frånvaro men jag vet inte om jag instämmer. Den känns helt enkelt för klumpig för att fotografera med.

Magi och det där ?-tecknet
Men så har vi ju det där magiska som Apple i princip alltid får in i sina produkter – användarvänligheten. Och den ska inte underskattas. Efter en snabbkik på innehållet så känns det precis så gediget som man kan begära och multitouchen gör verkligen att man blir ett med maskinen, vis av egen iPhone-erfarenhet. Inga styrspakar eller navigeringsknappar att böka med. Helt underbart och det där måste ändå vara iPadens starkaste sida – ett av arven från iPhonen.

Men så var det ”?”-tecknet och svaret blir att iPaden i dagens utformning inte alls fyller glappet. Flash, multitasking och 4:3 känns inte riktigt hett och jag har svårt att se en motiverad skrivelse till mig själv för ett inköp av en iPad. Det iPhonen inte klarar gör jag på Macbooken och dess 2,1kg och 13″ är verkligen en resekamrat att lita på. Men visst, att sitta med en iPad i soffan och slösurfa eller kolla film är inte helt avskrivet. Men då måste också bristerna åtgärdas och Macbooken avfärdas. Jag ser dock inte det komma inom en överskådlig tid.

Mer läsvärt:

Jag lånar officiella bilder på iPaden från Apple.com. Se och njut för vacker är den verkligen.

 

Derby med ljuv eftersmak

27 januari 2010 @ 23:27 om fotboll och synvinklar. Bli först att kommentera »

Efter förra veckans debacle och 1-2 att hämta in krävdes det seger ikväll. Manchester har en förmåga att bjuda på riktigt fina derbyn mellan United och City och kvällens drabbning var sannerligen inget undantag. Finölen var serverad. Avgörande i slutminuterna tycks vara the real deal och när Rooney, helt fucking omarkerad (!), nickade in 3-1 i 92:a minuten var det inte många lediga celler på de drydianska stämbanden. Kärahjärtarnes, alltid dessa nagelbandsslitande matcher.

Men nu är det vårtermin i höst/vår-ligorna. Det innebär traditionsenliga drabbningar mellan favoritlag mot…. tja, vi kan kalla dem för mindre favoritlag, i slutspelsliknande sammanhang. Hockey och fotboll blir som vanligt inspikat i vårens agenda. Champions League, Premier League, elitserieslutspel. Kvällen var bara en fantastisk och bedrövlig påminnelse om att det snart är dags. Jag älskar det. Jag hatar det. Att förlora är fruktansvärt. Att vinna går inte beskriva.

På söndag fortsätter det. Lasse Granqvist och Jens Fjellström ska ta mig igenom himmel och helvete. Direkt från Emirates Stadium. Arsenal. United. Jag hatar det. Jag älskar det…

Väderönskningar och HLR

27 januari 2010 @ 16:57 om synvinklar och väder & vind. 2 kommentarer »

Häromdagen utlovades stormvindar och snöfall över de drydianska ägorna men ännu så länge så har jag minst sagt känt mig en aning blåst på det. På sin höjd lite lätt snöfall igår, men inget mer. Direkt vid nyhetens offentliggörande landade kamerabatteri på laddning och utrustningen i den nyinköpta väskan men det är alltså status quo.

Nu ryktas det dock via Twitter att Åre har nåtts av hårda vindar, och hela staben i palatset sätter sig i beredskap för utgång. Vinterjackan är framme, täckbrallorna lika så. Det är bara de nyinköpta skosnörena till hikingdojjorna som saknas. Så länge inte vädret krockar med derbyt i Manchster ikväll så blir det en fotosession. I annat fall blir det soffläge med United-flaggan på bordet. Det är bara att vänta ut. Jag mot vädret. Och världen.

Mac tyckte förövrigt att min idé om skidåkning i Iran var en dålig idé, vi hade dock olika teorier om den saken.

- Man åker inte till Iran.
- Jo, för att åka skidor!
- Nej, man åker inte till Iran…

Precis som igår, när han körde hjärt- lungräddning på ett samtalsämne jag förlängesen trodde var dött. Det var inget kärt återseende, jag blev helt enkelt tvungen att döda diskussionen en gång till eftersom den inte är samtalsvänlig. Det gick sådär, vi båda vill ju alltid ha rätt och det slutar oftast med att båda har rätt. Enligt sig själva.

Och varför skulle man inte kunna åka till Iran och åka skidor?

« Äldre inlägg