Ingen vill ha dem, alla villa ha ut dem.
Ingen står bakom deras politik, alla föraktar dem.
Trots det har över 330.000 personer röstat på dem i ett demokratiskt val i Sverige 2010. Hur fan gick det till?
Det stora föraktet har fÃ¥tt ett ansikte när folk tydligt deklarerar i de sociala medierna om SD:s vansinniga framgÃ¥ng i riksdagsvalet igÃ¥r. Alla tar avstÃ¥nd, vissa mer och vissa mindre. En del gÃ¥r sÃ¥ lÃ¥ngt att avsluta vänrelationer pÃ¥ Facebook och det är dÃ¥ det slÃ¥r mig – vi lever och frodas i en demokratur och inget annat. Det är okej att tycka sÃ¥ länge man tycker rätt och som alla andra. I annat fall riskerar man utfrysning och en minskad vänlista pÃ¥ Facebook, ve och fasa. Ann-Sofie skrev nÃ¥got klokt pÃ¥ just Facebook, jag citerar.
Jag noterar att Facebook-medlemmar nu ber vänner som röstat pÃ¥ SD att ”avlägsna sig frÃ¥n vänlistan”. Say what? Jag tycker inte att en röst pÃ¥ SD är bra men det är likväl en demokratisk röst. Har man respekt för demokrati sÃ¥ respekterar man olika Ã¥sikter, alla röster. Jag säger som Evelyn Beatrice Hall: ”I disapprove of… what you say, but I will defend to the death your right to say it.”
Man kan inte säga att alla är vinnare om SD försvinner, det finns nämligen 330.000 röstberättigade svenskar som misstycker. Folket har sagt sitt och vi får sonika stå kastet vilket vi vill eller inte. Själv röstade jag inte på SD och om jag känner någon som gjorde det väljer jag att inte avsluta en eventuell vänrelation på grund av detta, vare sig på Facebook, Twitter eller i verkliga livet. Jag tror nämligen att meningsskiljaktigheter är en av de rättigheterna man får ta sig i en demokrati. För det är väl ändå en sådan vi lever i, i alla fall ett tag till?
Väldigt trevligt att läsa sÃ¥ visa ord i denna debatt där mer än en person verkar ha glömt bort de mest grundläggande priciperna som kännetecknar ett demokratiskt samhälle. Jag Ã¥beropar Ã¥terigen självkritik bland de etablerade partierna som samtliga har tappat väljare till SD. Till och med Vänsterpartiet. Sveriges befolkning bestÃ¥r inte utav 5.7% rasister men däremot 5.7% som tycker att den väg de etablerade partierna har valt i integration-, kriminal- och äldrevÃ¥rdsfrÃ¥gorna (SD’s huvudfrÃ¥gor) är fel väg. SDs intÃ¥g i riksdagen är ingenting annat än en protest frÃ¥n över 330.000 medborgare (!) och är man som människa inte öppen nog att ens överväga detta faktum sÃ¥ bör man kanske ransaka sig själv mer än SD.
P.S Givetvis ska SD granskas (minst) lika hårt som övriga partier på alla nivåer. D.S
Ja, det känns som en väldigt korrekt bedömning det du skriver. Ohlys vägran att sitta i samma sminkloge spelgar en aning det som de ”stora” blockpartierna skyltat med i valpropagandan – att blunda, ignorera och vägra. PÃ¥ gott och ont men troligtvis mest ont.
Bra skrivet, Daniel. 330000 personer vill faktiskt ha SD där dom är idag. Varför säga emot när det finns nÃ¥got som heter demokrati. Men det ordet verkar betyda ”Du fÃ¥r säga vad du vill, bara du säger som alla andra”. Sjukt.
Jag tror faktiskt inte att 330000 personer vill ha SD där de är idag, jag tror att många av dem vill det men inte alla. SD blir missnöjespartiet dit folk vänder sig istället för att rösta blankt eller inte rösta alls. Det är i alla fall min teori.
En enkel fråga käre Dryden. Enligt din teori så bemödade sig dessa 330.000 människor med att ta sig till vallokalen, välja blanketter och kryssa för deras personval (Jimmie fick trots allt över 90% personkryss till riksdagen), stå i kö och klistra igen kuvertet vilket (helt ovetenskapligt men baserat på min egen upplevelse) tog ca 20-30 min helt i onödan då de lika gärna kunde har röstat blankt eller inte alls? Jämför du verkligen dessa 5.7% aktiva väljare med soffliggarna?
Missnöjesparti måhända, men att likställa det med att rösta blankt eller inte alls tycker jag är en grov förolämpning. För egen del tycker jag att en röst på VP är helt bortkastad och jag anser även att de som röstar på dem är i stort behov utav psykologisk hjälp. Men! Det skulle aldrig någonsin falla mig in att förneka dem rätten att rösta för det de tror på. Lika sällan skulle jag påstå att en röst på vänstern är detsamma som att inte rösta alls eller för den delen blankt.
Lite klumpigt uttryck frÃ¥n min sida, jag menade inte att alla använde sin SD-röst som missnöjesröst (och inte heller att likställa det med blankröst eller soffliggar-”röst”) men de har (gissningsvis, jag har ju inga direkta vetenskapliga bevis) vunnit mÃ¥nga sympatisörer som kanske la sin röst i rent provokativt impulssyfte och som vid ett eventuellt omval inte skulle rösta likadant, nu med facit i hand.
Ungefär så här då. http://www.aftonbladet.se/debatt/article7834728.ab