Bra initiativ gillar jag. Som det jag läste om häromdagen. Reseprocenten, signerat Linda på resebloggen 155cm utmanar världen. Kort och gott går det ut på att kombinera sina resor med välgörande ändamål. Att av sin totala resebudget lägga ytterligare en procent av denna på saker som gynnar människor som har det sämre.

Okej, om du har svårt för folk som öppet skriver om att de skänker pengar till välgörande ändamål så kan du sluta läsa här och nu. För det är onekligen en känslig fråga som kan få lättkränkta nättroll att gå bananas (”Sluta res då din tönt så gör du världen en tjänst!”, ”Skänk tio procent om en procent är så jävla lite!” och så vidare) men… ja, det skiter ju jag fullständigt i. Faktiskt.

Åter till saken. Att skänka en procent av sin resebudget är nog något som de allra flesta faktiskt skulle kunna göra. Av tiotusen kronor så handlar det alltså om en hundring. Av femtusen en femtiolapp. Av tjugotusen så blir det tvåhundra spänn. Det finns liksom inga rimliga skäl till att inte göra det, för det är aldrig längre bort än ett SMS, en Swish-betalning eller att bara dra fram betalkortet en snabb sväng.

Själv tänker jag börja direkt redan nästa vecka, när jag drar iväg på en tvådagarstripp. Det handlar om småpengar. Och självfallet även nästkommande lite längre resa i slutet av april. I skrivande stund, med enbart transporterna bokade, handlar det om 60 spänn och den summan kommer ju att växa en aning. Ni ser, det är inga summor att tala om men ändå en insats till människor som behöver det bättre.

För min del blir det Min stora dag som blir receprocenten de här två inledande gångerna. Barn ska inte vara sjuka. Och om de nu är det så vill jag gärna bidra till en bättre tillvaro för dem.

Givetvis går det ju att bidra till en bättre resevärld även på andra sätt. Som att handla lokalt, bo på de lokala ställena, undvika resorts där pengarna försvinner till ägare i andra länder samt att inte pruta (vilket vi ofta blir uppmanade att göra).

Det om det. Har vi fler som är med på Reseprocenten?

Reseprocenten

8 KOMMENTARER

  1. Tack för att du länkar och kul att du skriver om det, det är det bästa sättet att få fler att skänka en slant så målet kan nås!

    Äntligen vilse: Visst är det så men många, säkert inte du, behöver en puff för att komma till skott och ge, och om detta kan vara ett enkelt sätt för personer att komma igång att ge till de som behöver så har ju syftet uppnåtts.

  2. Ja, lite kluven har jag varit med att skylta välgörenheten men ja, å andra sidan. Om ingen pratar om det så är ju chanserna mindre att folk skänker. Och jag tycker ändå att det pratas mer om välgörenhet nu än för några få år sedan. Det är bra.

  3. Jag förstår hur du menar. Jag väljer aktivt att inte prata om välgörenhet för att jag tycker det skaver. Känns som att jag av godhet ska ge pengar till nån stackare. Det är inte därför jag ger. Jag ger för att jag kan och för att allt annat är galet i en värld som är så ojämlik.
    Oavsett begrepp så pratas det för lite om att ge för att det är så förknippat med slå sig för bröstet, dåligt samvete osv o det är just därför, som du säger, som vi måste prata om det! Kul att vi är på samma lag!

LÄMNA ETT SVAR