Flygskam? Visst, men har du tänkt på de här klimatbovarna?

Ska vi prata lite klimat, flygskam eller kanske upplysa oss kring några doldisar i sammanhanget? Flygandet är ju annars en sån där diskussion som jag som rese- och flygnörd aldrig kan vinna. Flygen släpper ut skit. Och ja, så är det. Men, många missar en hel del andra utsläppsbovar. Kanske medvetet. Kanske på grund av okunskap. Så, det är väl läge för lite upplysning.

Längst ner i inlägget har jag samlat källor till samtliga påståenden i den här texten.

Inlägget är uppdaterat i maj 2022.

Ja, flyget bidrar

Flyget bidrar helt klart till klimatpåverkan, det går inte att hävda motsatsen och fortfarande framstå som relativt smart. Jag tycker ändå att det är ett bra läge att faktiskt belysa andra delar i vårt samhälle som också bidrar till försämrad miljö och belastning av vårt klimat.

Så för att vidga vyerna så tänker jag sonika presentera lite andra miljöaspekter. Det här har jag fått fram genom förhållandevis enkla googlingar och ett par-tre-fyra timmars läsande. Ja, sånt som många kanske missar i sin iver att anklaga oss frekventa resenärer för att vara klimatbovar. Sedan går det ju att utläsa de här siffrorna som fan läser bibeln. Det jag dock är ute efter är att ge lite perspektiv i denna ständigt pågående och polariserade debatt.

Inrikes vägtransporter – 30% av alla koldioxidutsläpp

Vi har ett speciellt land som ”kräver” många och ibland långa transporter. Men, hur många känner till att 30% av alla koldioxidutsläpp i Sverige kommer från vägtransporterna? 2019, som får ses som det senaste normalåret, handlade det om 16.100.000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) och kan då jämföras med inrikesflyget som då låg på 480.000 ton.

Historiskt sett, sedan 1990, har utsläppen från vägtransporter både gått upp och ner. De tio senaste åren har det sjunkit, trots ökade antalet transporter. Det kan bland annat förklaras med mer bränsleeffektiva fordon.

Det exceptionella 2020 var de totala utsläppen för inrikestransporter nere på 15.030.000 ton. Det är med god marginal lägst sedan grafens början 1990. Flyget halverade sina utsläpp medan personbilstrafiken ”bara” minskade med 10%. Orättvis jämförelse? Så klart. Vi ombads ju faktiskt att isolera oss och vid behov resa själva. Det fick så klart konsekvenser för kollektivtrafiken, inklusive flyget. Även tågtransporterna minskade sina utsläpp med hela 20% från 2019.

Planeten vaskar 570 miljoner ton mat

Vi kastar så mycket mat att det i klimatsammanhang motsvarar samma utsläpp som flyget och fartygstrafiken på jorden gör tillsammans! I en FN-rapport från april 2021 framgår det att vi varje år slösar bort 570 miljoner ton mat samt att det slängs ungefär lika mycket i västländer som i utvecklingsländer. Det här sker alltså samtidigt som hundratals miljoner människor svälter varje dag. Matsvinnet genom hela matkedjan beräknas stå för ungefär 8 till 10 procent av våra växthusgasutsläpp. Horribelt!

”Sojaodlingar är inte lösningen!”

Soja har fått både ris och ros beroende på vem man frågar. Rent generellt kräver odlingen ganska små resurser och har därmed låg klimatpåverkan jämfört med andra betydligt mer proteinrika livsmedel.

De som ser sin rätt till ett liv byggt på animaliska produkter hävdar däremot att sojan bidrar till motsatsen. Skövlade regnskogar för att bereda plats för sojaodlingar har helt motsatt effekt menar de. Att bli vegetarian hjälper i deras ögon bara ytterst lite.

Vem har då rätt? Båda sidorna har faktiskt varsin poäng. Soja är bra och hållbart men medför en hel del problematik – men mest på grund av köttätarna! Huvuddelen av all soja som produceras i världen används nämligen som djurfoder. Om efterfrågan på kött ökar så innebär det ökad efterfrågan på soja. Sedan är hela kedjan igång igen. På femtio år har den globala produktionen tiodubblats och fram till 2050 förväntas den dubblas ytterligare.

82 kilo kött per år, men…

Vi äter mer och mer kött. Det är statistiskt säkerställt. I runda slängar blir det 82 kilo per år och svensk, enligt statistik från 2018. Det är inte bara kofisarna som är problemet (även om det är tacksamt att skoja om). Även foderproduktionen står, som vi redan pratat om, för en hel del av utsläppen. Största ökningen står vår konsumtion av fågelkött för, vilken ökat med 300% sedan 1990.

I min egen familj har vi gått allt mer mot vegetarisk och även vegansk kost. Det kan jag tacka min matbloggande sambo för och jag har inga som helst problem med den omställningen. Tvärtom. Dryftar man det här i offentliga sammanhang framkommer dock en köttprestige som jag kan tycka är väldigt ocharmig. Folk ska tydligen ha rätt till sitt kött, punkt slut.

Men! Inte heller köttätandet är svartvitt. I min värld är det bättre att äta en lokalt uppfödd kossa än grönsaker från andra sidan planeten. Det låter helt enkelt bara logiskt sett ur hållbarhetsaspekten. Det kostar klimatpoäng att frakta saker kors och tvärs över jordklotet, inklusive vegetariska produkter så klart.

Vi streamar som vi flyger

I avsnitt 56 av Dagens Industri-podden Smarta Pengar menar de att ”företag som Microsoft och Google inte har några utsläpp” (10:40 in i avsnittet). Jag höll på att ramla av stolen när jag hörde det. De flesta vet väl idag att all vår molnlagring, filmtittande och IT-sektorn totalt sett står för 2-4% av de globala utsläppen varje år? Om inte annat så vet ni det nu.

Förresten. Känner ni igen siffrorna ”2-4% av de globala utsläppen”? Jajamensan, det är i samma storleksordning som flyget. Det uppskattas att en genomsnittlig persons filmtittande på mobilen varje år motsvarar en flygresa till London i rena utsläpp. Forskningsprojektet Eureca räknade för några år sedan ut att megahiten ”Despacitos”, som vid den aktuella tidpunkten hade fem miljarder nedladdningar och strömningar, på egen hand förbrukade lika mycket elektricitet som länderna Tchad, Guinea-Bissau, Sierra Leone och Centralafrikanska republiken. Tillsammans. På ett helt år.

38 miljoner liter soppa från fritidsbåtarna

Jag bor nära en småbåtshamn där fritidsbåtarna ligger tätt bredvid varandra vid bryggorna. När isen släpper och sommaren närmar sig fylls hamnen med sjösuktande jämtar som vill ut på Storsjön och njuta. Jag klandrar dem inte. Men flera gånger har jag reagerat på skikt med olja som rört sig runt i hamnen och på botten av hamnen går det utan tvekan att urskilja den nonchalans som verkar råda bland många båtägare, det är rena (no pun intended) sopnedkastet.

Vad gäller de konkreta utsläppen så såldes det mer än 38 miljoner liter bensin/drivmedel till svenska fritidsbåtar 2019. Totalt beräknas utsläppen från svenska fritidsbåtar samma år ha varit 176.600 ton koldioxid, plus 2100 ton kolväten. 60% av dessa utsläpp kommer från båtar längs våra havskuster.

Vi ska också komma ihåg ökningen av motorbåtar med allt större motorer, där det många gånger saknas avgasrening.

Uppskattningsvis finns det över 700.000 fritidsbåtar i Sverige och sett till befolkningsmängden är det en av de högsta siffrorna i världen. Får jag gissa så har de siffrorna fortsatt uppåt i och med två års intåg av en viss pandemi.

Kom ihåg bryggorna också

Sedan 1960 tillkommer det cirka 1700 nya bryggor per år längs våra svenska kuster. Det finns idag runt 110.000 bryggor som täcker nästan 200 mil av svensk havs- och sjöbotten. Oftast ligger de i skyddade vikar med grunda vatten, platser med extra känsligt vattenliv. Där fiskar leker, yngel växer upp och mindre arter kan hitta skydd i växtligheter.

Lägg till den ökade båttrafiken i dessa vatten, de giftiga ämnena i båtarnas bottenfärger och bryggornas skuggor så behöver man inte vara ett mattesnille för att förstå att den marina miljön tar skada, både direkt och indirekt. Allt detta för en liten obetydligt oskyldig brygga vid en liten pittoresk havsvik.

Miljoner kubikmeter avloppsvatten

1.200.000 kubikmeter avloppsvatten. En komma två miljoner. Det är vad kryssningsfartygen kring Östersjön genererar varje säsong i och med sina 2000 besök i svenska hamnar. Vid en undersökning som WWF låtit göra är det dessutom bara 1 av 33 kryssningsoperatörer som garanterar att de tar hand om avloppsvattnet på ett miljömässigt sätt.

Vi kan även lägga till att antalet anlöp i Göteborgs hamn ökade från fem stycken 2002 till 73 stycken 2014. I passagerarantal pratar vi en ökning från drygt 2000 kryssningsresenärer till över hundratusen. Ett ekonomiskt klipp för staden men hur bra mår haven, när fartygen på internationellt vatten kan välja att dumpa sitt svartvatten rakt ut i det blå?

Det här är dessutom bara ett litet hörn av världen. Kryssningsindustrin är globalt sett enorm och har ökat med över 60% de tio senaste åren. 2009 kryssade knappt 18 miljoner runt på haven medan det 2017 kryssade över 26 miljoner passagerare. Det är som att hela Sveriges befolkning skulle dra på två och en halv kryssning. Bara i år. 

Vågar vi prata om barnen?

Det finns faktiskt forskning som visar hur mycket ett barn beräknas kosta miljön. Det här är givetvis ett tabubelagt ämne och vi får absolut inte nämna att det handlar om närmare 59 ton CO2e per år, ”baserat på alla framtida ättlingars utsläpp och nuvarande konsumtionsmönster”. De här utsläppen går så klart att påverka genom just ändrad konsumtion men där har vi åtminstone en fingervisning om vad det handlar om.

Vad har det här med flygskam att göra?

Vad vill jag då ha sagt med det här inlägget? Att flyget inte är så farligt som många menar? Att mitt resande inte påverkar klimatet? Nej, absolut inte. Däremot finns det många aspekter att ta hänsyn till när man påbörjar en diskussion kring miljö, klimat, resande och hemmavarande.

Själv har jag inga problem med flygandet men jag inser också problemet i den hobbyn. Jag hoppas verkligen att branschen påskyndar utvecklingen av mer bränslesnåla flygplan och fler klimatsmarta bränslen, men att det också då är klimatsmart genom hela processen. Inte bara när det kommer till de faktiskt utsläppen från flygplanen i luften och på marken utan även i tillverkningsprocessen. Men! Jag inser också, utifrån allt det material i form av rapporter och faktasidor som jag kontinuerligt uppdaterar mig kring, att det finns så mycket mer att göra när det kommer till miljö och klimat och i så många fler områden.

Jag har också insett att jag som flygentusiast alltid kommer att få stå med #flygskam och att jag aldrig kommer att vinna en diskussion kring flygresor och miljö. Men det är inte min ambition heller. Däremot vore det bra om många andra såg fler miljöaspekter än enbart flyget och dess påverkan.

Tänk tåls att tänkas på nästa gång ni tar bilen till ICA en kilometer bort, river ut det fullt fungerande köket för att köpa nytt eller streamar filmer timme ut och timme in från Netflix.

Källor: Vägtrafikens miljöpåverkan (Naturvårdsverket), Fritidsbåtarnas utsläpp har kartlagts (Transportstyrelsen), Fritidsbåtar orsakar negativa effekter på kustmiljön (Havsmiljöinstitutet), Mysiga bryggor – förödande effekter (Naturskyddsföreningen), Sjöfarten på verkar Sveriges havsmiljö (PDF, Miljöinstitutet), Länder dåliga på att skydda Östersjön (WWF), Flygskatt (SvensktFlyg), I kryssningsboomens kölvatten (FIM), UNEP Food Waste Index Report 2021 (FN), Svensk konsumtion av köttprodukter (Naturvårdsverket), Soja – en viktig proteinkälla med problem (WWF), Smarta Pengar, avsnitt 56 (Acast), Livsstilsval som minskar din klimatpåverkan