Tre titlar, det är allt jag hittat. Virtua Tennis 3, Virtua Tennis 2009 och TopSpin där det förstnämnda faktiskt får bäst betyg, till och med i recensionerna av 2009-versionen. Dock dålig lagerhållning (typ, obefintligt för ett spel från 2007), så jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Lokala Game-butiken hade det inte begagnat heller, för i så fall hade jag nog slagit till direkt. Fler tips på tennisspel någon?

Dagens eftertanke; jag har inte spelat PS3 på över en månad. När det hände senast kan jag inte ens komma ihåg. Har det hänt ens?

Just i skrivande stund har jag ägnat alldeles för mycket tid framför Modern Warfare 2 på PS3:an. Å andra sidan skäms jag inte, det är ett förbannat bra spel och att dessutom ha Mac med på rundorna, var och en i sitt palats, gör bara saken än mer underhållande (den bastardon har blivit grym på kniven). Men jag börjar så smått få nog av alla jävla klåpare som envisas med att fuska sig runt på banorna, i jakten på levels, emblem (eller ”Så jäkla fjortis!” som Mac kallar dem) och annat som går att komma över.

För tio år sedan var det ”wallhacks” i CounterStrike (CS) som gällde, ett fusk där man sonika kunde se genom väggar. Ett par år senare var det något liknande, eller annat som jag inte riktigt minns, som var hett på tapeten i Medal of Honor Allied Assault (MoH) och dess efterföljande tilläggspaket. I Modern Warfare 2 är det ”tactical insertions” som gäller där spelarna sonika sitter och turas om att skjuta på den andra i en på banan väl avskild del. Man återföds på samma ställe och slipper därmed springa tillbaka till sin kumpan. Ett fullt legalt fusk där det inte krävs tillägg eller modifierade ”plugins” som på något sätt modifierar spelet. Men ack ett så mycket tråkigare fusk.

Jag försöker föreställa mig. I CounterStrike kunde man förvisso skaffa sig fula fördelar med exempelvis ett ”wallhack” men man sprang ändå runt och gjorde det spelet gick ut på – skjuta och döda. Likadant i Medal of Honor. I Modern Warfare 2 däremot tar man död på allt nöje som kan tänkas finnas eftersom;

1. Man sitter konstant på samma ställe.
2. Man skjuter på sin kompis som återföds på samma ställe.
3. Man förstör för andra spelare genom att matcherna blir ojämna och orättvisa.

Tredje punkten kan förvisso vara ett nöje i sig för de som riggar matcherna men för utomstående, som köpt spelet för att spela och ha roligt, blir det ett dråpslag. Själva nöjet med att häcka på samma ställe bana ut och bana in förstår jag inte. Ett dråpslag som tillslut gör att man tröttnar och sonika slutar att spela helt och hållet. Jag har ju som sagt sett det förut, både CS och MoH slutade jag spela av just den anledningen. Jag lär se det igen.

Modern Warfare 2 ligger väldigt nära till hands. Igår kväll kändes det än mer påtagligt när inte mindre än tre personer samspelade i en riggad match om totalt åtta deltagare. Hur kul det blir för oss andra? Hur sugen blir man på att skaffa det nysläppta kartpaketet om man vet att man löper risk att sluta spela inom några veckor? Fundera på den, så hörs vi efter lunch.

• Om jag ligger på sängen och är skitans trött i ögonen framåt midnatt, varför går jag då upp och envisas med en onlinerunda i Modern Warfare 2?
• Varför tror folk att man ska gifta sig, skaffa barn och boka Frösö Kyrka enbart för att man vill hålla planerna för en helgkväll för sig själv tills allt är spikat och klart?
• Varför förväntar sig alla rent allmänt att man ska göra det ovan nämnda?
• Jag vet att dagen efter blir helpaj när jag sover halva natten på soffan, utslagen efter att ha somnat ifrån Macbooken så varför envisas jag med att somna ifrån den?

Och så dagens allra största fråga…

• Om någon ber mig koppla samtalet till ”Nada”, var kopplar jag då?