Jag har ännu en dag återigen doktorerat i konsten att suga ett iPhone-batteri från 100 till 15 under knappt tre timmar lång bussresa. Hur? Inte så svårt.
- Börja med att glömma stänga av WLAN:et och ha kvar ljusstyrkan på displyen på nästan max.
- Kör en runda Facebook och Twitter som kick off på bussresan.
- Sparka igång SVT Play och kör ett avsnitt av Landet Brunsås och imponeras över matpriserna i vårt land. SVT Play är förövrigt min nya favorit-app, livesändningarna från Vancouver är fantastiska!
- Avbryt gärna tittandet några gånger för att svara på SMS:en som ramlar in.
- När avsnittet är klart så sparka igång iPod och ha dessutom svårt att välja musiken du ska lyssna på.
- Facebook och Twitter igen. Och igen. Och igen.
- Skriv några nya SMS och svara på några inkomna.
- Kolla mailkontona, trots att det bara var tio minuter sedan sist.
- Börja browsa AppStore efter location-appar där du kan dela din position med andra.
- Dra hem HeyWAY när täckningen är som sämst så att iPhonen får jobba extra hårt.
- Dra runt lite i Maps när du tröttnat på HeyWAY.
- Facebook och Twitter var flera minuter sedan senast så en runda till tack.
- Snart dags att kliva av bussen men när? Bäst att kolla Maps var vi befinner oss.
- Maps var ju kul när den blå pluppen rör på sig. Vi kör det en stund.
- Koppla av med lite gräsklippning i Sunday Lawn och känn kontrasterna till -19°C och en meter snö utanför bussens panoramafönster.
- Mera Maps. Maps är kul.
- Upptäck att det är 200m till avstigning.
När iPhonen sedan är i fickan och säkert 25kg packning hänger på axlarna börjar den givetvis ringa konstant, medan jag själv har tjugominuters vandring att ordna upp. Men då är det bara att tugga vidare med benen och knalla vidare. När målet är nått slår jag mig ner i soffan med en öl i handen och inväntar sällskapet. Och sätter iPhonen på laddning. 15%. Nästa inköp? Batteribackup såklart.
Kvällens stora fråga? Vad gjorde man av långa resor innan iPhonen ägdes och SVT Play fanns? Njöt av naturen? Pratade med medresenärerna? Slog sönder rutorna med den röda fina hammaren?
Det har minst sagt varit lite upp och ner på sista tiden. Mest upp. Fem riktigt heta jobb har varit på tapeten, jag har fått tre av dem, tagit två av dem och fått avsäga mig ett i absolut brinnande sekunden. Det var nog ett av de värsta besluten jag tagit på väldigt länge, det är en situation jag inte önskar mig igen faktiskt (eller jo, det gör jag nog när jag tänker efter). Guldsits kan tyckas ”i dessa tider” och ja, det är ju det men det ska in så otroligt många faktorer för att kunna gå ur processen med gott samvete gentemot sig själv. Jag gjorde ett val, jag står för det (ja, det blir ju en aning svårt att förneka det) och börjar dessutom se allt fler positiva konsekvenser. Men hade dygnet bestått av 72 timmar och jag ägt en helikopter så hade jag tagit alla tre utan att tveka. Tydligen kan man inte få allt, som någon sa, även om jag gör mitt bästa för att bevisa motsatsen.
Idag blev jag erbjuden ännu ett jobb, som jag dock tackade nej till och det var aldrig riktigt aktuellt heller. Grymt jävla roligt på kort sikt, kanske inte lika klokt på lång sikt för min del. Men vi gratulerar Mac istället, han har en riktigt spännande jobbperiod framför sig. Tänk om rekryteringsbruden vetat hon stod och valde mellan två vapendragare sedan 16 år tillbaka…
Allt händer samtidigt. Som gör en lite klokare, lite smartare.
En snygg slutkläm från ”Dagens ordvits” på Fejjan bjuder jag på och sidan har återigen fått mig att gråta av skratt i en onyttig mängd av osannolikt bra och dåliga vitsar.
- Vilken släkning är bäst på att förvandla sig?
- Morfar.
Jag skickade ett SMS till Milananhängarna till Calledonien vid 20:41 ikväll.
Rooney ett ikväll och Scholes drar in ett oxå. Milan mållöst. Värt att spela på? ;-)
Tre minuter in i matchen var tipset som sådant spräckt, när Ronaldinho hade gjort ettan via Carricks ben. Ack ve, ack ve och när jag satt och bekymrade mig över Scholes som mest så slår han ett gigantiskt hål i luften och bollen går via stödjebenet in i Didas högra hörn, efter en högt märklig skruv. Ett rätt. Och mer skulle komma.
Nani hade minst sagt en bedrövlig afton och gjorde inte många rätt, ständigt med en Roooney som tydligt gestikulerade om samma sak. Och mycket riktigt, i 64:e ersätts han av Valencia. Inte mer tempo men bättre kvalitet och det dröjer inte många minuter innan Rooney hänger 2-1:an och plötsligt har mina två målskyttar slagit in. När Rooney dessutom hänger in trean är saken biff. 3-2 till slut och ett delikat läge inför returen på Old Trafford. Jag längtar redan.
Trevlig kväll och bra dag i övrigt. Ledigheten på måndag är kirrad och därmed är den sedan länge planerade resan spikad och klar. Må så vara att jag spräcker min 100%-ighet vad gäller träningsnärvaro, skidåkning ska inte underskattas. Det ska bli sjukt nice, dessutom närvarar ju massor av bekant folk och världens skönaste systerbarn inkluderade. Några inköp innan avresan är planerade, det blir stadens gator och torg i morgon i jakten på rätt tillbehör.
Madde är förövrigt en mupp, men på rätt sida staketet som verkligen nyttjar iPhonen på rätt sätt. Ikväll missade hon Halv åtta hos mig på TV4, men det tas igen nu. TV4 Play i sängen. Hon har fattat grejen.
Det blev folksamling runt mig ikväll efter säsongens första grästräning. Jaja, konstgräs men ändå. Ljusår bättre än grus, ett par decennier bättre än inomhus. Men inget går upp mot äkta gräs men vi får hålla oss till april. Eller maj. Eller… juni? Men ändå, grön matta i februaris mitt. Det är heligt!
Åter till folksamlingen. Det var dock inte jag som var intresset i sig, även om man skulle kunna tro det. Men OS rullar ju på, ja ni vet och intresset för herrarnas 15km ikväll var stort och intresset blev givetvis inte mindre när jag sparkade igång SVT Play-appen i iPhonen och körde direktsändningen. I toppkvalitet. Utan lagg, utan problem. Det är därför jag älskar OS 2010, i synnerhet 2010 för det är ju så här mobila tjänster ska fungera när det är stora feta evenemang på obekväma tider när man inte riktigt kan sjunka ner i soffan hemma.
Återigen – jag är nog ändå lite kär i SVT Play-appen. De har liksom fattat grejen och jag är nästan beredd att förlåta er för allt skitsnack man öst ur sig för några år sedan. För om man tittar på en normal TV-vecka i Drydenska Palatset så är det faktiskt rätt mycket som går i public servicens anda. På Spåret och Skavlan varje fredag, Melodifestivalen när det beger sig, Sporten några gånger per vecka och så Play såklart, en av de bästa TV-tjänsterna på nätet som går att få tag på idag.
2007 jobbade jag för Telia under alpina VM i Åre (helt fantastiska jobbveckor!) och mobil-TV var på utrullning till allmänheten. Vi hade en demolur från Nokia där vi körde Eurosport direkt i mobilen och tjänsten var ”nästa stora grej”. Men riktigt utbrett blev det aldrig med täckningsfattiga 3G-nät, en bra bit kvar till användarvänlighet i terminalerna och datatrafik i fel priskategori.
Det har hänt lite på tre år. OS drog igång häromdagen och nu börjar sändningar krocka igen, senast ikväll med damkronorna på SVT24 och skidskyttet på SVT1. Lösning? Skidskyttet på 42″:aren och damkronorna i iPhonen, tack vare SVT:s Play-app som släpptes i Appstore i veckan. Livesändning, här och nu och med riktigt bra kvalitet! Det fungerar ju också nu när vi har välutbyggda mobilnät som erbjuder bra hastigheter och datatrafikpriser som ligger på en rimlig slutkundsnivå. Lägg där till användarvänligheten som återfinns både hos iPhone och Android-lurarna så är det här både teoretiskt och praktiskt något som skulle kunna tilltala även den mest novise, plus de som fortfarande lever efter myten att onlinetjänster är dyra, krångliga och för muppar av min sort. Det kunde inte vara mer fel. Mupp är jag dock, och det står jag för. Det är så jag lever för att förmedla framtiden till mina medmänniskor, lärljungar och annat löst folk.
Tack Telia för mobilutbyggnaden och tack till mig själv för att jag betalar min TV-licens. Den blev plötsligt betydligt mer värd, men när får jag en egen reklamfilm?
Jag sitter här med facit i hand och funderar på om jag rättat provet lite för tidigt. Man kanske ska låta saker och ting ha sin gång, var sak har ju sin avsikt. Och av ren princip avskyr jag i grund och botten att vara efterklok för har man en gång börjat är det alldeles för lätt att gå tillbaka än fler steg och så sitter man där och funderar på saker man gjorde för fem-sex år sedan. Och i ärlighetens namn, vad spelar det för roll idag? Man fattar ett beslut, man lever, lär och utvecklas utifrån det. Hur jävla krystat det än må låta. I det här provet skulle jag dock ha svarat annorlunda idag än igår. Jag får leva med det. Gräset är grönare. Och det vet jag nu. Men det kommer att bli skitans bra trots allt. På något sätt.
Gräset är grönare förresten. Veckans skönaste SMS kom från tränar-Martin som meddelade att konstgrästiderna är spikade. På måndag kutar vi ut på arenans gröna matta och kör ett pass. Det ska bli helt fantastiskt och innan dess ska jag bannemig ha fixat dojjorna med skovax. Det får bli ett lördagsprojekt.
Projekt förresten, Mac kom med ett väldigt intressant uppslag tidigare idag och till skillnad från våra tidigare spontana brainstormingsessioner av olika seriösa karaktär så kändes det här helt klart genomförbart och idéer och tankar har redan bollats några rundor. Mer arbete kommer. I grund och botten något vi brinner för. För då brinner det i knutarna. Eller något sådant halvordvitsigt.
Ordvits förresten. Kära hjärt-Arnes, jag brukar vanligtvis inte gå med i grupper på Facebook men här var det oundvikligt. ”Dagens ordvits” förtjänar ett besök innan läggdags och jag överdriver inte (vittnen finns) att jag grät av skratt igår och i förrgår kväll. Ni vet, så man inte kan prata. Helt jävla barockt roligt. Ett axplock och sedan kommer ni ha en helt fantastisk fredag!
Mitt hus brann ner igår, men idag brann det upp igen.
Rättelse från bageriet; det var inget varsel om blockad. Det var ett arsel av blockchoklad.
Han drack i smyg – han var hemlighetsfull.
- Hur hittade du till djuraffären?
- Jag bara gick runt hörnet zoolog den där.
Är du medlem? Då blir du ett fan här.
Det är dags att summera en av de mest händelserika och mest skumma helgerna på riktigt länge.
- Om Arsenal försökte gå på avslut även utanför straffområdet istället för att fjanta runt med bollen ända in på mållinjen så skulle man nog få bättre utdelning. I alla fall mot en bergväggsbacklinje som Chelseas idag.
- Jag hade glömt bort hur brutalt det kan kännas att få en boll på ”fel ställe”. Pungträff deluxe på kvällens träning och jag blev liggandes med illamående och svartnande ögon. Hugaligen, det var en riktig kvalitetsträff.
- Tre olika varianter på makaroner och bacon blev helgens matfavorit. Madde har inte varit hemma, det kanske märks?
- Drogba och Chech är två spelare som jag utan tvekan skulle vilja se i United. Om vi inte redan hade Rooney och van der Sar vill säga.
- Första rundan av årets Melodifestival var faktiskt riktigt usel. Jag har ju blivit lite av ett fan till tillställningen de två senaste åren men i lördags var det ett riktigt bottennapp, med Christine Meltzer som själva bottennappet av bottennappet.
- Glömde bort en maträtt jag fick i mig i lördags eftermiddag – spaghetti och korv. Det är alltid kul med omväxling.
- Allt i paketet är förresten kvar på rätt plats men jag skulle nog inte kalkylera med någon större barnproduktion framöver. Den drydianska pungseismografen kunde inte registrera så höga skalv ens.
- Är Mac på väg till den ljusa sidan. Eller nja, mörka blir det ju. Efter hans ständiga ölmässiga påhopp om ”Skogaholmslimpa på flaska” så lyckades jag pricka in tre-fyra olika sorters ”mainstream”-öl av den lite mörkare sorten i lördags, som alla uppskattades stort. Jag är imponerad. Över mig själv och mitt tålamod.
- Fyra riktigt heta spår, två av dem gick hela vägen och ett av spåren har valts. Det är inte alltid man kan välja och vraka.
- Dagens stora fråga: är det svårare att skrapa ihop 5500 kronor till en fotbollsresa än till en Turkiet-resa?
Veckans säkraste var enligt förhandsoddsen och alla experter match nummer ett, Man United hemma mot usla kris- tillika bottenlaget Portsmouth. Då brukar jag höja ett varningens ögonbryn eftersom allt som har med ”säker”, ”spik” och ”slösa inga garderingar här” oftast brukar innebära motsatsen.
5-0 och en fullständig utspelning. Tre av dessa var självmål och ett av dessa dessutom ett oerhört vackert sådant av Wilson, som dundrade upp bollen i nättaket efter Evras perfekta inlägg. ”Självmål är oftast vackrast” fick en putsad innebörd kan man säga. Men stackars, stackars David James i Portsmouth-målet. Han har mest mardrömsupplevelser från Old Trafford, vem minns inte den smått osannolika Ronaldo-frisparken häromåret? Och plus dagens bedrövliga match.
Portsmouth är självaste ordet kris högst personifierad, både spelmässigt och klubbmässigt och spelarnas uppgivna hängande huvud i andra halvlek var klart signifikativt för hur den mörkaste av alla avgrunder ser ut. United däremot, följde upp förra söndagens magnifika urladdning på Emirates. Vad mer att tilläga? Inte så mycket.
Eller jo. Rooney.
Ibland hittar man sina små favoritapplikationer när man plöjer igenom Appstores över 140000 appar. Det kan vara allt från fullsynk och pushmöjligheter till små enkla men (mer eller mindre) nödvändiga program. Som ShopShop.
ShopShop ersätter papper och penna inför och under inköpsbesöket i exempelvis en matvarubutik. Man börjar med att mata in det man ska ha och det går även att ange antal av varan. Har man använt programmet några gånger så kommer det också ihåg vad man har skrivit in tidigare. Det går också att sortera det man skriver in, perfekt så att man kan lägga varorna i den ordningen som de ligger i butiken.
När man väl är på plats och botaniserar bland ICA:s sortiment och plockar på sig det man ska ha, så touchar man enkelt för varan man just plockat. Den blir då överstruken med ett rött streck och man ser enkelt vad som är kvar att göra innan hemgång. Hittar man inte allt så skickar man över listan via e-post till exempelvis sambon, som då ser vad som återstår, vilket är en smart liten finess. Det går också att ha flera listor samtidigt och i iPhonens hemskärm ser man också, om man inte streckade allt, hur många objekt som kvarstår.
ShopShop är inte på något sätt märkvärdigt eller revolutionerande, det är bara gratis och användarvänligt vilket många gånger räcker långt. Det hämtas som vanligt via Appstore direkt i iPhonen eller också via iTunes.
Efter en hel och intensiv dag i den svenska kungliga huvudstaden så sitter jag nu och förundras över järnvägsrörelsens oförmåga att hantera det som varje år landar i vår natur. Snö. Wikipedia beskriver snön…
Snö är nederbörd i form av iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln[1] men kan även referera till snö som ligger på marken. Snöfall betecknar specifikt nederbörden ochsnötäcke betecknar snö på marken.
Efter julens och mellandagarnas bravader av förseningar hade jag i min naiva tanke idag att hemresan skulle gå smärtfritt. Må så vara att biljetten jag hade i min hand avsåg boskapsdelen men hem skulle jag i alla fall komma. Eller hur. 23:45 har just i skrivande stund blivit 01:00. Preliminärt. Vilket i sig kan betyda allt mellan 00:30 i natt och 06:00. På söndag.
Nåväl. Jag ska inte gnälla (jag hatar att gnälla, det är destruktivt), det har varit en riktigt skön dag offroad med möten och möten för att slutligen avslutas med ett obligatoriskt möte. På Monks. Med dho.se.
