daniel rydén • helt äkta » danmark

Dum dansk skalle

jag själv — Mon, 01 Feb 2010 13:22:55 +0000

Jon Dahl Tomasson, danskskallen som tidigare återfanns i bland annat Milan, spelar nu för Feyenoord i holländska ligan. Där gör han nu en ny karriär – som fjäderlätt dansös en halvmeter från målvakten. 45 sekunder in i klippet ungefär, se och njut. Dumma dansk.

En gång är ingen gång

jag själv — Fri, 07 Sep 2007 22:10:52 +0000

Två gånger är tur. Tre gånger är något annat. Rutin? Skicklighet? Bestäm själv. Jag kom hur som helst ihåg även denna fredag att ta Eskil med mig hem. Andra fredagen på rad nu. Jag är pretty damn stolt faktiskt. Nästa vecka kan vi kalla det skicklighet. Och rutin. På samma gång.

Men vem fan är Eskil?

Japp, frågorna haglar. Eskil är ju Expressens experttippare och givetvis vill jag del av hans råd när jag själv skickar in mitt M32-system på helgerna. Idag var jag dessutom ute i god tid och satte systemet redan ikväll. I morgon lär jag inte hinna och det vore ju synd att inte ha lite extra spänning när matcherna drar igång i morgon kväll. Så, några sensationstips på lut? Mycket möjligt. Jag tror inte att Norge får en helt enkel resa borta mot Moldavien. De där norrmännen kan man aldrig lita på riktigt. Det kan man heller inte göra med spaggarna, som tar emot République fran?ßaise. Likaså ställer jag mig tveksam till McClarens förmåga att få engelsmännen att ta full pott mot plutte-Israel hemma på Wembley.

Jag satt förresten tidigare idag och gick igenom mina egeninlagda ord i mobilens ordlista. Hittade…

Danskjävlar

…som mentalt flyttade mig tillbaka till 2 juni och Parken och ihärdigt sms:ande när dokumentärsnyftaren tillika ”supportern” sprang in och halvspöade domaren. Hoppas jag får uppleva en ny första halvlek i morgon och helst gärna avsluta matchen sedan. Tre poäng är nödvändigt för att det ska bli fest kommande sommar. Det ryktas dessutom om ett intressant tifo på Norra Stå.

Klockan 19:30 åker TV:n på och så även landslagströjan anno 1992. Det kan ni bara fethaja!

Är det synd om Danmark?

jag själv — Sat, 02 Jun 2007 20:11:42 +0000

Lördagen i Östersund har bjudit riktig högsommarvärme. Klarblå himmel, ljumma vindar och grönexploderade träd. Andra dagen i rad nu och det är njutbart som få andra saker. Givetvis laddade jag inför kvällens drabbning på Parken i Köpenhamn och jag fick en mästerskapskänsla i huvudet som inte riktigt kunde släppa. Men, en känsla som dock fick ett pinsamt slut.

Jag vet inte vem jag ska tycka mest synd om. Danskarna för att de inte fick spela klart matchen? Poulsen som fick hjärnsläpp och knytnävade Rosenberg i magen? Publiken som snuvades på slutklämmen av matchen? En svensk straffläggare som inte fick slå in 4-3? Eller supportern som förmodligen lär bli lynchad på Köpenhamns gator ikväll? Efter mycket moget övervägande har jag nog ändå beslutat att inte tycka synd om varesig danskar, supportern, Poulsen eller någon svensk straffläggare. Det är mest synd om fotbollen som ibland måste stå ut med sådana här praktfiaskon. När ”säkerhetsvakterna” på Parken sov vidare passade ytterligare två supportrar att inta planen. Pinsamt? Nej, mycket värre än så.

Så, för att svara på rubrikfrågan. Är det synd om Danmark? Nej, inte ett dugg. Hoppas de inte tar sig till nästa års EM.

Sedan hoppas vi på att den här bilden kompletteras med namn. Den killen kommer inte att få det lätt framöver…

En riktig roadtripmånad

jag själv — Thu, 26 Apr 2007 17:58:47 +0000

Jag kan inte låta bli att bli mäktigt imponerad. Att komma E45:an söderut längs med Storsjön kan en riktigt bra dag vara något som sätter sig på minnet ett bra tag framöver. Som igår. Klarblå himmel och på gränsen till att sticka ut lite gröna knoppar på träden. Och sen reser sig de vittoppade Oviksfjällen i horisonten men ändå så nära. Så jävla vackert, för att vara tillräckligt klar med vad jag menar.

Ja, då var det snart dags att bege sig ut på vägarna igen. Hamburg väntar och än en gång blir det nattkörning genom Danmark. Det är något speciellt, och nu var det dessutom nästan två år sedan jag satte min fot så långt söderut. Autobahn. Long time, no see. Ett kärt återseende.

Under april har det blivit en hel del andra upptäckter. Jag var för första gången i Norrköping och jag var återigen ute på hemmaplan och besökte både Ristafallet och Tännforsen. Bara 7-12 mil bort, men ändå är man aldrig där. Som sig bör med andra ord. Ännu ett kärt återseende var Åre och Tott, så här två månader efter det alpina mästerskapet. Saknar det lite, men nu har jag äntligen bara bestämt mig för att vintern är slut och att skidornas kommande plats blir i ett mörkt förråd någonstans i Östersund.

En annan händelse värd att notera är att jag satte ett mål häromdagen, förvisso i en b-betonad träningsmatch. Men! Med högern. Det oddset hade givit fina pengar om man så bara satt en tia. Hade sedan mitt för matchen andra högerskott gått in hade man nog kunnat dra sig tillbaka för gott. Livet som vänsterfotad bjuder inte allt för många tillfällen av den kalibern…