
Vad kvinnan och (framförallt) mannen i bakgrunden har i åtanke framgår inte men visst har de sina blickar väldigt mystiskt riktade mot min röv? Känns inte helt bekvämt om jag ska vara riktigt ärlig. Plus i kanten för min dresscode, även där om jag ska vara riktigt ärlig…

Dryden och en alligator
Du genomgår en livskris, det går snart över! Ingenting kommer att fungera!
Citatet från – Mac. Idag vet han bättre. Och listan blir dessutom mindre och mindre, snart är det bara moderskeppet och Cyster kvar att kliva över. Spelbolagen har redan börjat leka med oddsen…
]]>Hur kan man som spelare välja att avstå långa höga skott på seriens kortaste målvakt? Jag vet inte hur många bollar jag långchippat in på honom på träningarna när han spelade för oss förra året och året innan, ändå var mitt lågskott i ribban lagets första. När jag sköt? I 89:e. Min fjärde spelminut. Returen blev det straff på och vi vann med matchens sista spark. 1-0 mot avsågade bottengänget. Tacka fan för det.
Dagens tröst mitt bland alla i-landsproblem; en olåst iPhone4 kostar bara 5600 spänn i England (fast till skillnad från många andra klåpare så ska jag i så fall sälja min 3GS och inte haverera den avsiktligt) och i september är jag inte längre bilfattig om allt går enligt planen.
Jag har sagt det förut och säger det igen – ge mig höst nu för fan. Ge mig höst!
]]>
Leffe, Wayne och HD i Casa de Bob
Sedan fumlar Green in bollen och resten av matchen blir ett sömnpiller, förutom USA:s stolpträff i andra. Jag är uppriktigt sagt väldigt besviken på Englands genomförande av matchen och 1-1 speglar dödgrävarfotbollen tämligen bra. Frågan jag ställer mig; ska man tråkspela sig på Capello-vis genom turnéringen? Han har ju visat (förvisso framgångsrika) prov på det tidigare, i bland annat Juventus men det är ett praktexempel på när McUrcus får rätt i sina uttalanden ”- Fotboll är så jävla tråkigt!”. Då är jag rädd att man inte har så mycket att hämta när andra lag lyfter sig och spelar positiv fotboll.
Som Tyskland ikväll.
]]>Det är mitten av juli och året är 2003 och jag är Östersundsbo sedan drygt ett år. Semester på ”hemmaplan” och varje tillfälle måste tas för lite extraordinära upplevelser när man får chansen. En fesljummen sommarkväll och minst lika varm gryning ett par dagar senare sticker vapendragar-Mac och jag ut på två oförglömliga flygturer i ett motorseglarplan. Utgångspunkt Malöga Airport. Kvällsturen blev upp på Dal mot Brålanda medan vi utökade det hela på morgonturen med Läckö Slott, Hindens Rev, Hjortens Udde, Brålanda, Frändefors och Vänersborg på tillbakavägen.
Jag säger inte att flygturerna är oslagbara, det vore oerhört tråkigt att redan ha upplevt det bästa och mesta, men få stunder kommer överträffa det. Dels för att jag är så satans kartintresserad och dels för att det var utomordentliga omständigheter och att själv få välja vilken luftfärd man så önskar. Mac är på väg med certet igen och förhoppningsvis kanske vi kan göra en liknande tur i sommar – över Östersund och fjällvärlden. Då kan vi börja prata konkurrens. På riktigt.
]]>Idag blev jag erbjuden ännu ett jobb, som jag dock tackade nej till och det var aldrig riktigt aktuellt heller. Grymt jävla roligt på kort sikt, kanske inte lika klokt på lång sikt för min del. Men vi gratulerar Mac istället, han har en riktigt spännande jobbperiod framför sig. Tänk om rekryteringsbruden vetat hon stod och valde mellan två vapendragare sedan 16 år tillbaka…
Allt händer samtidigt. Som gör en lite klokare, lite smartare.
En snygg slutkläm från ”Dagens ordvits” på Fejjan bjuder jag på och sidan har återigen fått mig att gråta av skratt i en onyttig mängd av osannolikt bra och dåliga vitsar.
]]>- Vilken släkning är bäst på att förvandla sig?
- Morfar.
Nu ryktas det dock via Twitter att Åre har nåtts av hårda vindar, och hela staben i palatset sätter sig i beredskap för utgång. Vinterjackan är framme, täckbrallorna lika så. Det är bara de nyinköpta skosnörena till hikingdojjorna som saknas. Så länge inte vädret krockar med derbyt i Manchster ikväll så blir det en fotosession. I annat fall blir det soffläge med United-flaggan på bordet. Det är bara att vänta ut. Jag mot vädret. Och världen.
Mac tyckte förövrigt att min idé om skidåkning i Iran var en dålig idé, vi hade dock olika teorier om den saken.
- Man åker inte till Iran.
- Jo, för att åka skidor!
- Nej, man åker inte till Iran…
Precis som igår, när han körde hjärt- lungräddning på ett samtalsämne jag förlängesen trodde var dött. Det var inget kärt återseende, jag blev helt enkelt tvungen att döda diskussionen en gång till eftersom den inte är samtalsvänlig. Det gick sådär, vi båda vill ju alltid ha rätt och det slutar oftast med att båda har rätt. Enligt sig själva.
Och varför skulle man inte kunna åka till Iran och åka skidor?
]]>Jag tror nog att Mad uppskattade spelsessionen mångt mer än vad vi gjorde tillsammans. Snart sitter hon där och blockerar PS3:an för mig så i rent förebyggande syfte kanske man borde tidsspärra routerns portar så att de inte fungerar när hon är själv hemma. Fy henne om hon skulle få för sig att tjuvträna…
Nu är det fredagkväll igen, vilket betyder Rule Britannia och På Spåret. Sedan lär nog några timmar Modern Warfare 2 brännas av i bara farten. Sedan återstår det då att se om vädret slår om några grader och tillåter skidåkning i morgon…
]]>