En vit 16Gb blev det med argumentet att jag mestadels streamar musik numera. Jag körde abonnemangsräd också där mitt klassiska Telia Mobil till Vänner fick se sig ersatt av det nya Telia Mobil Flex Medium. Utöver detta har jag nu också uppgraderat Macbooken till OSX Lion, även kallat 10.7.2, bara för att få allt att leka med iCloud och hela tjottablängen. Nu fungerar dessutom hemmadelningen med iTunes och wifi-synket med iPrylarna. Lite nördigt, kanske till och med lite nö(r)dvändigt. Så att säga.

Så, frågor på det? Nej, jag tänkte väl det. Det lär komma utlägg framöver om hur förbannat nöjd jag är. Hittills på plussidan är kameran (rubbat!), Siri (som trots allt bara finns på engelska men som i en kommande svensk version kan bli hur jävla bra som helst) och hur sabla snabb den är. Jag tyckte ändå att min gamla 3GS var ”snabb” med iOS5. 4S är inte snabb. Sen är snabbast. Och återigen får man kvitto på att det där med snabbhet är relativt.

Och idag står jag väl ungefär för det där också då jag sitter med exakt samma utrustning som då. Macbook, iPhone. Men på senare tid har saknaden efter en ”riktig” Mac växt sig allt större och efter att ha gjort en psykologisk djupdykning och konfronterat mig själv kom jag fram till att det måste ha varit förra sommarens abrupta försäljning av min kärleks-iMac som jag fortfarande inte kommit över. 24 tum stilrenhet och med bestialiska muskler under dess vackra aluminiumhölje var en saga från början tillslut. Inte ska vi förta Macbookens prestationer, den gör ju sitt jobb och är grymt portabel men det blir liksom inte samma grej när man drar in RAW-materialet från systemkameran eller försöker klippa ihop filmklipp med bra flyt i arbetsflödena. Bland annat.

Så. Jag har funderat. Vridit på argumentboxen, vänt den upp och ner och skakat. Men ingen lösning ramlade ur, däremot hittade jag massa i-landsproblem i botten. Jag fick bilder i mitt huvud där jag såg mig själv halvligga i soffan och spela Angry Birds på en iPad. Jag såg mig själv packa ner nya Macbook Air på 13″ och blotta 1,3kg i väskan och sticka ut på roadtrip. Jag såg mig själv redigera RAW-bilder på en iMac 27″. Jag såg mig själv… lycklig. Pryl-lycklig. I-landslycklig.Ytligt lycklig.

Ikväll tömdes med andra ord min mentala plånbok igen. Det är både underhållande och skrämmande på samma gång. Ibland är ju ytlighet och prylfixering väldigt bra, samtidigt som jag försöker tvätta bort prylnördsstämpeln ur pannan på mig. Det går sådär. Men frågan jag återigen ställer mig – är man prylnörd bara för att man ser lösningar på (i-lands)”problem”? Eller är man bara helt enkelt jävligt smart som försöker lösa problem? Förmodligen. Båda.

Du genomgår en livskris, det går snart över! Ingenting kommer att fungera!

Citatet från – Mac. Idag vet han bättre. Och listan blir dessutom mindre och mindre, snart är det bara moderskeppet och Cyster kvar att kliva över. Spelbolagen har redan börjat leka med oddsen…

• Magic TrackPad. Men jisses vilket skönt litet nytillskott. Jag som aldrig tidigare har gillat musplattor avgudar den som återfinns i nuvarande Macbooken. En skitsumma i sammanhanget.
• Canon EF 100-400/4,5-5,6L IS USM. Perfekt komplement till fotoväskan. Jag har kollat och den får plats. Vilken tur! Möjligtvis att man skulle sikta på något lite mer ljusstarkt, men det känns som att 60-70000 spänn blir en aning i överkant…
• MacBook Pro 13″. Ett givet val, ge mig mer kraft åt tunga RAW-bilder och HD-material – nu!
• Cinema Display (LED) 27″, den kommande skönheten skulle vara ett utmärkt komplement. Inte nog med att man blir portabel med ovan nämnda MBP, man får ordentlig arbetsyta att jobba med hemma. Erfarenheterna från iMacen jag ägde värmer fortfarande i hjärtat. Hög upplösning ska aldrig underskattas. 27″ måste helt enkelt vara skiten man ska ha.
• ReadyNAS Duo från Netgear. Jag har en liknande idag och kanske kan det räcka med två nya hårddiskar. Men 2x2TB låter vettigt, RAW och HD-material äter utrymme till frukost. Varje dag. Vecka ut. Vecka in. Ocså en skitsumma i sammanhanget.
• Ett stycke Saab 9-3 SportCombi. Fan vad jag gillar den. Svart troligtvis (eller vit, jävligt vit), 06:a typ, runt 5-6000 mil så den är lagom inkörd och den största värdeminskningen redan är avklarad. Automat gör ingenting alls men är inget krav, skinnklädsel däremot är ett krav. Nej, det blir inte för kallt på vintern och för varmt på sommaren eftersom ACC också är ett krav. Heja roadtrip friskt humör, Europa här kommer vi!

Det ena ger det andra. Vänder man på listan så faller prioritetsordningen mer på plats och det ena inköpet ger ju det andra. Bilen innebär roadtrips, roadtrips blir RAW-bilder från kameran som ska redigeras med värdighet på 27″ snabbt och smidigt på Macbooken. Önskemålen är med andra ord inte helt tagna ur luften, det finns en mening med allt givetvis. Så står man där, resesugen som aldrig förr och funderar. På reseplaner. På pryllistor. På roadtrips. På fulla hårddiskar. Och på plånboken, min favoritbok.

• …en ny Macbook minsann skulle underlätta både fotoredigering som filmredigering.
• …en ny iPhone är ju ändå en ny iPhone och med en 3GS kommer jag ju att bli en aning begränsad då appar och tjänster skrivs utifrån senaste modell.
• …en ny TV på åtminsone 50″ skulle göra den stundande Premier League-visningen rättvisa med tillhörande HD-box. För att inte tala om de kommande PS3-titlarna.

Men så tänker man en sväng till. Kan jag redigera bilder och filmer på min nuvarande Macbook? Jajjamensan. Fungerar iPhonen jag har idag för ring, surf och meddelanden/e-post? Alla dagar i veckan. TV:n då, behövs verkligen full-HD? Nej, HD-sändningarna verkar ju ändå bara vara i 720p så jag lär klara mig med 42″ HD-ready ett tag till.

Och vad man kan göra för pengarna man nu inte bränner på teknikska prylar är det ju egentligen bara till stor del fantasin som sätter stopp för. Varför ny TV när jag kan åka till England för samma pris en-två gånger per säsong? Exempelvis. Teknikens måsten och ha-begär river och sliter i mig men jag gör mitt bästa för att det sunda förnuftet ska få råda så länge som det är möjligt. Just reseambitionerna är ohyggligt stora just nu. 2010 och 2011 ska pengarna brännas i andra länder. Det är mitt önskemål. Manchester är redan spikat. Svalbard (!) ligger nära till hands. Och så en roadtrip nästa sommar, om jag får bestämma vill säga.

Det där med iPhone
Jag fullständigt älskar touchskärmen med multi-touch på iPhonen. Det är absolut ett av huvudskälen till att jag finner den så bred i sitt användande då man inte är så brutalt styrt över hur webbsidor ser ut eller vilken upplösning bilderna har. Två fingrar – check. Så användarvänlig, så skön i responsen och att man nu applicerat detta på en 9,7″-variant med en bakgrundsbeslyst LED-skärm är helt enkelt gudomligt bra. Upplösningen i iPad är inte fy skam den heller och borde täcka de flesta behov vad gäller musik, surf, bild och mail. Själv har jag dock dreglat mest över kartorna. Som vanligt. Det ser otroligt trevligt ut.

Känns inte helt 2010
Med en, i skrivande stund, 13″ Macbook och ett stycke iPhone 3GS så är det mesta i mobilitet uppstyrt och kirrat för min del och iPaden faller faktiskt på några av de mest banala tekniska detaljerna som 2010 kan kännas så oerhört självklara. I och med specialvarianten av iPhone OS så hänger också några mindre genomtänkta (eller så är det genomtänkta) handhavanden med. Multitasking (att växla mellan program) och Flash (webbsidor för inbäddat material som film exempelvis, eller hela svenskaspel.se för den delen) är det primära att tänka på men också att det, i så fall, heller inte går att installera vilka applikationer man själv känner för. Nog för att Appstore har 140000 appar men allt finns inte där. Tyvärr.

En annan intressant sak är displayen. När alla andra går från 4:3-formatet (ni vet, det gamla ”tjock-TV-formatet”) så gör Apple här tvärtom och ger oss 9,7″ med 1024×768-upplösning. Uppskattningsvis, efter att ha gått igenom en hög med bilder och sett Apples egen iPad-video, borde det betyda att minst (!) en tredjedel (ja, nästan 50% faktiskt) av den totala frontytan kommer att vara svart vid filmtittande. Efter att också ha plöjt igenom ett antal teknikbloggar så är det några som gör en stor grej av kamerans frånvaro men jag vet inte om jag instämmer. Den känns helt enkelt för klumpig för att fotografera med.

Magi och det där ?-tecknet
Men så har vi ju det där magiska som Apple i princip alltid får in i sina produkter – användarvänligheten. Och den ska inte underskattas. Efter en snabbkik på innehållet så känns det precis så gediget som man kan begära och multitouchen gör verkligen att man blir ett med maskinen, vis av egen iPhone-erfarenhet. Inga styrspakar eller navigeringsknappar att böka med. Helt underbart och det där måste ändå vara iPadens starkaste sida – ett av arven från iPhonen.

Men så var det ”?”-tecknet och svaret blir att iPaden i dagens utformning inte alls fyller glappet. Flash, multitasking och 4:3 känns inte riktigt hett och jag har svårt att se en motiverad skrivelse till mig själv för ett inköp av en iPad. Det iPhonen inte klarar gör jag på Macbooken och dess 2,1kg och 13″ är verkligen en resekamrat att lita på. Men visst, att sitta med en iPad i soffan och slösurfa eller kolla film är inte helt avskrivet. Men då måste också bristerna åtgärdas och Macbooken avfärdas. Jag ser dock inte det komma inom en överskådlig tid.

Mer läsvärt:

• Säg hej till iPad – skruvfe.se
• iPad är här – MacWorld.se
• 8 things that suck about the iPad – gizmodo.com
• iPad till Sverige – Aftonbladet.se
• Jobs presenterar iPad – DN.se
• iPad hos Apple – Apple.com
• iPad-video hos Apple – Apple.com

Jag lånar officiella bilder på iPaden från Apple.com. Se och njut för vacker är den verkligen.

Nåväl, vad som krävs? Det som inte ens står nämnt i deras kravspecifikation. Windows Vista och Internet Explorer 8. Bra uppdaterat där.

Det går nämligen inte att använda en iPhone med för långa naglar har det visat sig, då dessa inte kan påverka den elektriska laddningen i den kapacitiva  skärmen. Likväl som med Macbookens tangetbord som är allt annat än skönt när enbart naglarna träffar tangenterna. Därför har också min tidigare emellanåt eftersatta nagelhantering fått sig en uppgradering. Korta naglar är A och O vad gäller arbetsklimat i Drydenska Palatset.

Igår gick jag samma vetskap till mötes när nya inomhusskorna skulle premiärspelas. Utprovade med lite kortare naglar, testspelade med lite längre. Så inför kvällens pass är de trimmade med både sax och fil. Ordentligt ska det göras.

Så, tack primärt Apple för att ni underlättar nagelfilandet! Jag borde använda iPhonen med tånaglarna så att även dessa fick trimmas oftare…

• Om jag ligger på sängen och är skitans trött i ögonen framåt midnatt, varför går jag då upp och envisas med en onlinerunda i Modern Warfare 2?
• Varför tror folk att man ska gifta sig, skaffa barn och boka Frösö Kyrka enbart för att man vill hålla planerna för en helgkväll för sig själv tills allt är spikat och klart?
• Varför förväntar sig alla rent allmänt att man ska göra det ovan nämnda?
• Jag vet att dagen efter blir helpaj när jag sover halva natten på soffan, utslagen efter att ha somnat ifrån Macbooken så varför envisas jag med att somna ifrån den?

Och så dagens allra största fråga…

• Om någon ber mig koppla samtalet till ”Nada”, var kopplar jag då?