Det är också mäktigt att kliva ut på en stor öppen mörklagd yta och blicka upp mot himlen och upptäcka norrskenet. Ett litet men ändå norrsken blev det igår kväll. Det värmer gott där man står i -16°C och huttrar medan kameran tuggar i sig exponeringssekunderna. Lätt värt allt besvär.

Att då se och höra kommunens ordförande i miljö- och samhällsnämnden med orden…

Gatorna är så fina efter att de röjt bort all snö

…känns som ett hån modell större mot oss som försöker ta oss fram i stan, antingen på cykel eller med bil. Eller va tusan, gångtrafikanter också för den delen. Ja, gatorna är jättefina när de röjt bort all snö. Om de nu gjorde det. Har hon åkt med bilen på Rådhusgatan, Stuguvägen eller Genvägen/Krondikesvägen som är några av de större och mest trafikerade gatorna i stan? Har hon försökt att cykla och dela trånga vägar med antingen bil- eller gångtrafikanter (beroende på var man väljer att utsätta sig själv och andra för livsfara)? Har hon försökt att gå och riskera att få trängas med bilister och cyklister på samma smala ytor som alla omges av höga snövallar?

Det känns inte så.

Dessutom släcker klåparna ner gatlyset i stan.

Logiken vet inga gränser. Och Östersundarna själva då? Jodå, de gnäller. Och gnäller. Och gnäller. Men lär sig ingenting eftersom de val efter val fortsätter rösta fram samma gamla gråsossar som ska driva stan.

Så. Östersund behöver inte tacka mig för att jag marknadsför vinterstaden, det gör jag så gärna. Men ploga gärna lite bättre framöver och plocka bort snön efter er också. Tack på förhand.

Där jag nu sitter i soffan och taggar ner en sväng i väntan på årets sista träningspass. Life’s good.

För egen del var det redan bestämt. 2012 blev det två midsomrar. Det är nästan så man blivit bortskämd efter de senaste vintrarna även söderut. Så även om det här var en mer klassisk grön jul så saknade jag verkligen snön, framför allt när jag lämnade den i onsdags. Ett vintrigt, snörikt, stjärnklart och kallt Östersund vid halvåtta på kvällen. Ett disigt, grått, plusgradig Göteborg tre timmar senare och ett lika grått 2stad under juldagarna. Nåväl. Man kan inte få allt sägs det. Nej, det är nog sant men man kan ju i alla fall sikta på det. Så, kompensationen blir vit nyår. Och med vit menar jag snö.

Hur som helst, väldigt bra juldagar så här långt så jag ångrar ingenting. Det var värt snöfriheten. Alla dagar.

Och naturligtvis, datumet som inte händer igen. 11-12-13, 14:15:16. Så kan det gå.

Under kvällens två timmar hann jag dessutom bli förolämpad vid minst ett tillfälle.

- Du har en sån bra kamera!

Ja, det har jag. Men den komponerar inte bilderna själv. Hörrö. Med vänliga hälsningar – Mr. Ödmjuk.

Kvällens största ”okej?”: bilen som kom rullandes på elljusspåret. Sen när blev det en bilväg?
Kvällens näst största ”okej?”: nya vägen till Frösötornet. Helt missat, trots att jag var där för ett par veckor sedan.

Varsågod. Jag bjuder på det jag fångade. Resten sitter i mitt huvud ett bra tag framöver.

Det märktes att jag lagt upp dagen lite annorlunda. Tre färre koppar kaffe, en halvliter vatten mer än vanligt. Därför kändes det också väldigt stabilt när jag fick en bra rytm och skönt tempo från steg ett utan att det även efter fem-sex kilometer kändes det minsta ansträngda. När jag närmade mig Statoil bestämde jag mig. Jag adderar en extrasträcka bortåt Kvantum istället för att ta hemåt vid Statoil. Från en behaglig höstkväll med perfekt temperatur till…

…höststorm! Regnet började piska i ansiktet. Trädens alla löv började yra runt huvudet och det knakade i flera av stammarna. Från ingenstans till full storm på under minuten. True story. Jag kände mig som Lieutenant Dan i Forrest Gump när jag sprang mina sista fyra kilometer i full storm, med skillnaden att jag har mina ben kvar. Och hur det än var så var det inte tillräckligt för att få mig på dåligt humör. Jag snarare älskar när vädret visar sin lite mer omständliga sida och vill tjafsa med mig. Men jag tål det och lite till. Jag gillar väder. Ge det till mig bara. Kasta det i ansiktet. Jag ger tillbaka ett fånigt leende och ökar takt och sträcka. Knappt tolv kilometer idag, under timmen. För att krydda det hela lite till. In your face, väder!