Då satt man här med den den obligatoriska träningsvärken efter Göteborgsvarvet 21km. Den här gången är det dock värt det mer än tidigare – mitt personbästa lyder nu 1:48:45 (mot tidigare 1:51:33 från 2000).

Smått bortskämd efter den senaste veckans värmebölja tyckte nog flera att det blåste lite kallt i Göteborg på lördagen. Själv var jag mest orolig för mina ben, då jag stått i en mässmonter både fredag och lördag. Trots det blev det ett bra och jämt tempo fram till 13km, med en kilometertid på strax över fem minuter. Sedan kom Göta Älvbron och då var det paytime för det tempot. Sedan kom den långa Avenyn, lätt sluttande uppförs och då var det tidig paytime för Göta Älvbron. Sedan var mina ben klara för dagen…

Kampen mot klockan drog igång vid 17km, det fanns inte mycket tid att förlora och när viljan tagit mig fram till passeringen 20km insåg jag att det skulle gå vägen. Det var bara kramp som skulle kunna förstöra dagen och eftersom den uteblev så rök äntligen mitt personbästa som sattes för sex år sedan.

Ryktet verkar förresten vara sant. Sista rundan med ett par skor ska ge rekord och jag skriver under på nu. Jag har dessutom hittat ett par efterföljare…

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här