Tanken slog mig häromdagen. Det här med arbetskläder. På jobbet. Efter jobbet.
Att en börshaj åker buss i sina arbetkläder anses nog av de flesta som helt okej även om synen av en sådan i kollektivtrafikens samåkningsfordon nog skulle få en och annan att haja till. Hela och rena. Att en receptionist också har sina arbetskläder på sig skulle nog inte förvränga särskilt många ansiktsuttryck. Inte heller en målare, nyss kommen från sitt dagliga jobb, förvånar nog många trots sina nermålade byxor och fläckiga jacka. Men om en slaktare klev på bussen med förkläde och keps med blodstänk kors och tvärs skulle det nog bli ett jävla liv. Förmodligen skulle en och annan vrida och vända på sig om jag själv kom direkt från en fotbollsmatch, en regnig septemberkväll. Lerig, svettluktande och blöt som en halvdränkt katt.
Då är frågan, vad är skillnaden på att färga sätena med färg, renoveringsavfall, slaktavfall eller jord? Skit det samma eller gör vi sonika skillnad på skit och skit Nåväl, jag har mina skäl att undvika den kollektiva lokaltrafiken. Varför skulle det vara mer legitimt för en målare att smutsa ner var mans bussäte om inte en slaktare har samma rättighet? Och måste jag duscha efter matcherna?
I väntan på att vi rett ut det här fortsätter jag cykla.