Att ge sig ut i Östersund denna vinter är hittills en spännande upplevelse. Dels för den obefintliga snöplogningen som gör bilkörandet till det där lilla extra (“Undrar om det kommer någon bakom den här tvåmeterssnövallen, för jag måste sticka ut med hela bilen för att ens se något alls…”). Nästan en halvmeter snö ramlade under ett par dagar rätt ner i miljonsparande sossars ansikte. Men! Strunt i det en stund. För det är återigen så vackert att man vill stanna tiden en stund. När solen knappt orkar över träden på andra sidan Vallsundsbron. När siluetten av Oviksfjällen är som svartast. När skyn där bakom ser ut att brinna upp. Jämtland i januari 2012. Vackert som få andra ställen.

Så. Östersund behöver inte tacka mig för att jag marknadsför vinterstaden, det gör jag så gärna. Men ploga gärna lite bättre framöver och plocka bort snön efter er också. Tack på förhand.

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här