Peptalk efter två mils löpning

Då ska vi se, det blir nog ett rätt hårt prettoinlägg det här är jag “rädd”. Får du allergiska utslag av det, alternativt bisarrt dåligt samvete så kanske du ska sluta läsa nu. Vecka fyra tjugohundratolv gick nämligen in på listan över favoritveckor de senaste… ehum, veckorna i alla fall.

Måndag, 12km löpning. Tisdag, cirkelträning/easyline på Fristilen med lätta kräkkänslor. Torsdag, fotbollsträning och griskondition utan kräkkänslor. Lördag, 14-16km planerade jag men det “råkade” bli drygt 20km löpning i skönt 150bpm-snitt. Avrundade veckan med fotboll och griskondis i Ås. Jag är inte nöjd. Jag är mycket nöjd. Och det är väldigt rackarns skönt att sitta här och må bra, att de där ölen på ölprovningen i lördags dracks med gott samvete (utan kräkkänslor) och att pizzan igår nog behövdes för att jag inte ska tyna bort. Låter väl fullt rimligt? Som jag brukar säga till vapendragar-Mac: “jag tränar ju, så jag kan äta skabbmat ibland”. Ett av världens bästa resonemang. Typ.

Dessutom, peptalk kan ibland te sig på lite olika sätt beroende på vem man frågar. När man outar att man “råkade” springa två mil så kan “Du är dum i huvudet!” ses som en tämligen stark komplimang om man tänker “rätt”, och minst lika stark pepp som “Shit! Bra jobbat, fan vad du är bra!”. Det handlar mest bara om att omvandla folks negativa inställning och deras egna dåliga samvete som då yttrar sig verbalt i motsatt förhållande till verkligheten (någon som hänger med på resonemanget?) till något positivt (nu då?).

Vi nöjer oss så. Nu är det måndag. Vilodag. Jag tror jag behöver det.

20km

Daniel Rydénhttps://www.dryden.se
Storstad eller vildmark. Sverige eller utomlands. Varmt eller kallt. Blött eller torrt. Det spelar ingen som helst roll, för mig är det kontrasterna som gör livet. Med den här bloggen vill jag inspirera till just sådana upplevelser och jag hoppas att ni hittar det ni letar efter.

Mer på samma ämne

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.