Okej, jag börjar här: 1:43:22. Det är mitt nya personliga rekord på 21km Göteborgsvarvet. Det innebär inte bara en putsning med drygt fem minuter från 2006 utan också att jag äntligen nådde mitt första och gamla uttalade mål med varvet, nämligen att springa halvmaran på en tid under 1:45:00, som jag bestämde mig för den där decemberkvällen 1998. Sedan dess har jag pendlat från 2:16:46 (2002) till 1:48:45 (2006). Svårt att greppa att det numera skiljer över en halvtimma mellan mina tider i respektive ände.

Allt slit i vinter är plötsligt värt varenda minut, varenda svettdroppe, varenda uns av träningsvärk och varenda Gainomax jag petat i mig efter passen. Fotbollens försäsongsträning, långlöpen och även intervallpassen på slutet. Allt kryddat med bitande nordanvindar i ansiktet, snömodd under fötterna och halskragen uppdragen till näsan. Värt allt. Varenda minut. Och det känns så jävla bra när man efteråt står i vårsolen och den grönskande Slottskogen och tuggar på medaljen, blickar på GPS-klockan och tar en klunk av segerölen jag haft med mig. Den känslan!

Seger!

1 KOMMENTAR

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här