Prylnostalgi, del 8: Sony Ericsson K610

Modell: Sony Ericsson K610
Vad: mobiltelefon
Inköpt: 2007, Q2
Öde: 2008, såld

Story: Det var ett Sony Ericsson-race av rang som förekom från 2003 och framåt och nästa telefon, den tredje-fjärde-någonting i ordningen, till rakning var K610. För första gången kändes det rimligt att kunna använda kameran, modellen var ju ändå i CyberShot-segmentet och med två megapixel kunde man ju nästan urskilja motivet på skärmen och än lite mer på en riktig datorskärm. Skämt å sido, kameran var faktiskt helt okej och det var ungefär här som jag började dagboksfotografera på allvar och även bloggen berikades med ett knippe mobilbilder till och från. Dessutom kunde man peta in minneskort i luren och möjligheterna att spara bilder var i princip obegränsade. Dessutom var den förbaskade styrspaken bortplockad och ersatt av ett navigeringskors. Tackar! Skärmen var också riktigt vass med sina 256k-färger och överlag var den snabb i menyer och lättarbetad. En telefon jag tyckte väldigt mycket om helt enkelt. Tyvärr (?!) gick jag den färglösa vägen och valde den gråa modellen istället för den läckert röda som kom ett tag senare (men enbart hos Telenor om jag minns rätt).

Så, varför göra sig av med en liten guldklimp? Well, jobbar man där jag jobbade vid tiden så blir det lite för enkelt att hoppa mellan modeller och gräset är alltid grönare och så vidare. Lyckligtvis fanns det en K610-fantast till i stan som var på jakt efter ett exemplar när den säljstoppats i butikerna och efter en rätt snabb affär försvann den lika snabbt som den dök upp. Då anade jag inte heller att det där skulle visa sig vara den sista Sony Ericsson-luren jag köpte för egna skattade pengar…