I slutet av sommaren var jag anlitad på något av det kanske mest utvecklande jag gjort i fotograferingsväg på väldigt väldigt länge. Bröllop. Två stycken faktiskt. Jag har fått förfrågan ett antal gånger och från olika håll men alltid tackat nej. Jag har aldrig sett mig själv som en porträttfotograf. Av någon underlig anledning. Jag har alltid uppskattat och föredragit främst naturens enkla men naturliga kraft. Men. Nu blev det annorlunda. Jag bestämde mig för att köra, kasta mig ut i verkligheten, se, göra och lära. En riktigt bra chans att trampa ovunnen mark under några svettigt hektiska timmar av (i det här inlägget) M&V:s speciella dag utanför Jönköping.

På det hela taget är jag mycket nöjd med uppdraget och resultatet men självfallet finns det alltid förbättringspotential. Så. Lesson learned. Typ.

Styr och ställ, inte bara över brudparet utan även gästerna. Det är otroligt viktigt att få det utrymme som behövs och framförallt få brudparet att fokusera på den kameran som är viktigast – din. Den anlitade fotografens alltså. Ska brudparet enbart fokusera på din kamera så förmedla det. Det handlar också om att våga gå på den hårfina gränsen mellan att ta plats och att undvika att vara störande. Den gamla klassiska högskoleklyschan kommer väl till pass – frihet under ansvar. Jag tror nog att känslan för det infinner sig rätt snabbt men gör klart med brudparet innan hur du som fotograf tänker dig uppdraget under alla dess processer.

Det är också en bra idé att ha flera kamerahus tillhands. Kanske inte helt enkelt att lösa alla gånger men kan man låna ett hus av någon så gör det. Det är ovärderligt att slippa byta glugg mest hela tiden (om man nu har flera sådana). Flera kamerahus betyder också minneskort i pluralis så att ha en ordentlig och inarbetad rutin för filstruktur är A och O både på plats och i efterarbetet. Jag hade en portabel disk med mig och fick låna en dator för kopiering och tömning av minneskort, det är också något att ha med i beräkningarna. Och så givetvis – RAW. Inget annat än RAW räknas. RAW, RAW och RAW. Vilket tar mer plats än vanliga JPEG-bilder, vilket då anspelar lite på punkten innan. Inte bara att ha flera minneskort utan att ha väl tilltagen storlek på dem och/eller hårddisken om man kör någon typ av mellanlagring under dagen.

Under den här dagen körde jag två hus, båda Canon EOS 7D. Gluggarna som fanns till hands var Canon 24-105L, Canon 70-200L samt en Tokina 12-24. Canon Speedlite 430-blixten fick också slita hårt tillsammans med ett stativ. Till detta hade jag tre minneskort (16+16 och 32) samt en portabel My Passport 2TB-disk från WD. Jag saknade egen dator men hade på förhand gjort klart att en Macbook fanns till hands. I packningen fanns också en reflexskärm men jag litade helt och fullt på befintligt ljus och blixt och det kom jag väldigt långt med.

Sedan hänger ju allt på vilken tid och möjligheter man har att researcha platsen för eventet och valla sig själv i området innan för att se över förutsättningarna. Och att vara flexibel. Både på förseningar, väder och hela paketet. Kommer man sent kvällen innan efter 70 mil i bil är förutsättningarna kanske inte de mest optimala (utan man kanske sonika mest längtar efter en mAx-burgare alldeles intill hotellet…). Då kan det finnas andra möjligheter, som att kolla om platsen finns dokumenterad på webben och så vidare men annars är det, enkelt nog, bara att köpa läget och lita på förmågan att hitta lösningarna och om inte annat improvisera. Det löser sig ändå i slutändan – alltid.

Även Emma har skrivit ett litet lesson-learned-inlägg på sin blogg, läsvärt om samma sits.

Tack till Magnus och Viktoria för godkännandet av publiceringen här på bloggen, tack till RW Media för utlåning av ett kamerahus, en av gluggarna och blixten samt tack till M som bistod mig hela dagen!

1 KOMMENTAR

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här