Dag 2. Halva dag 3. Dag 6. Dag 7. Open ocean. Till havs. Livet ombord. Merparten till vyer av oändlig horisont. Ofta med tusentals meter under oss. Tusentals människor runt oss. Och med en oändlig himmel ovanför oss. Största dilemmat? Hur sysselsätter man sig massor av hela dygn på en liten båt ute på Atlanten? Minsta dilemmat? Att sysselsätta sig massor av hela dygn på en ganska stor båt ute på Atlanten.

Vi kliver i Miami på en båt av sällan skådad dignitet. Den får ju Stena Jutlandica att framstå som en liten optimistjolle i sammanhanget. Celebrity Reflection är vårt flytande hotell som vi ska umgås med och på den kommande veckan och vi landar tillslut på däck nio, vår insideshytt och hyttvärdinnan Marion som är “vår” under den kommande veckan.

IMG_9299

Vi börjar så smått bekanta oss med båten och går på upptäcksfärd. För det är så man får se det. Det här är ingen jolle som man lärt sig efter ett par timmar. Och vi kommer ganska snart fram till ett antal trevliga faktum och nya bekantskaper.

Eftersom vi packat med oss träningskläder för en hel vecka och lite till så blir gymmet nästan det vi besöker först. Ett fullfjädrat sådant där varenda maskin har Atlantutsikt i med stora ljusa fönster från golv till tak. Däck 12 när det är som bäst. Det visar sig dessutom finnas extrapass i form av body sculp med personlig tränare att köpa för en smärre summa dollar. Vi slår till och skapar vår första rutin. 10:00 varje sjödag ska vi svettas med Alan, vår brittiske instruktör med militärförflutet.

Jag är inte lagd åt det hållet att jag kan lägga mig på soffan hemma med en bok och låta timmarna passera och mig själv sjunka in i 600 sidor. Men med få andra störningsmoment tar jag mig tiden att göra just det här, lite förutseende har jag därför tagit med mig Erik Niva ut till havs. Eller i alla fall hans bok, Den nya världsfotbollen, och det är inga som helst problem att sjunka ner i en solstol efter lunchen på soldäck och plöja sida efter sida, och samtidigt låta träningsvärken sjunka in och ha en mugg svart bredvid. Det finns inget annat som stjäl min uppmärksamhet och för en gångs skull tar jag mig tiden. Det är en helt fantastisk känsla som jag önskar att jag kunde få uppleva oftare. Ibland borde jag koppla ner mig…

Mat & avkoppling

När den andra kvällen närmar sig sitter vi i poolen och tror att det är fototävling då blixtarna fångar vårt intresse. Det visar sig att det är ett Cumulonimbus som österut reser sig till säkert 30000 fot. Det blixtrar konstant både under och i och vi är på väg rakt in i det. Visst har man sett åskväder förut men det här lite mer intensivt än vi är vana vid och sikten kan knappast bli bättre.

När mörkret och åskvädret lagt sig och Reflection glider in i natten så äter vi trerättersmiddag på Opus. På däck 3 och 4 serveras det trerätters och det är bara att välja och vraka bland högklassig mat. När resten av båten festar vidare tar vi varsin drink och försvinner upp på The Hideway, ett tillbakalutat ställe på däck åtta. Där sitter vi i lugn och ro och spelar AirChallenge på iPhone och hör sorlet av festande jänkare och ett spelande liveband nere på däck 3. Det är öppet rakt igenom och de inglasade hissarna susar en efter en förbi oss på sina resor mellan just däck 3 och 15.

The Hideaway

The Hideaway

Vi kör en likadan morgonrutin varje dag vid åttatiden. AquaSpa Café serverar en lättsam frukost med müsli och fruktsallader. En perfekt uppladdningen både inför träningspassen med Alan och dagarna i land. Vi kör även luncherna här då de kör ett lite nyttigare tema med kycklingrätter och mycket grönt på tallriken. Vi är här för att må bra, inte för att jäsa till oss åtta kilo på en vecka.

Mellan luncher, träningspass, boksessioner, zumba och löppass på joggingtracken drar vi även på föreläsningar om livet ombord. Det pratar navigation och ett par hundra nyfikna besökare lyssnar på vår grekiske navigatör. Dagen därpå är det föreläsning om miljöarbetet ombord och hantering av matavfall och återvinning. Ett dussintal tappra själar är på plats och lyssnar. Sverige omnämns som ett föredöme i sammanhanget och vi sträcker lite på oss och låter våra vänner veta varifrån vi är. Vi själva är inte särskilt förvånade över att så få amerikaner är på plats. Miljön liksom. Vem bryr sig?

Dumma mig.

Till havs

Den sista solnedgången närmar sig och vi är på väg rakt in i den. Vi står i fören. Njutbart. Vi konstaterar att vi har haft en vecka utan sysselsättningsproblem. Jill från New York är också på plats och vi beter oss som om vi aldrig sett solen gå ner förut. Det är frapperande vackert. Vi går ner till däck 4 och avnjuter vår sista måltid på Opus. Mörkret har landat över oss.

Jag tycker om Reflection och har vant mig vid total uppassning, bra mat, mycket träning och Karibiens varma vindar på soldäck. Nästa anhalt är Miami. Jag längtar knappt.

Magisk solnedgång till havs

Karibien, St Martin till Miami

Karibien i världen

4 KOMMENTARER

  1. Kul! Vi körde Cayman Islands, Mexico, Jamaica och Haiti 2008. Så himla nöjd! Hade värsta fördomarna om ett gäng amerikanska pensionärer som trängdes vid bufféborden, men så var det verkligen inte. Åker gärna igen om några år!

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här