Börja om från början

Det spelades FIFA 14 i måndags. Och kvällen innan det. Och några matcher till för några dagar sedan. Likväl som för någon och ett par veckor sedan. Men. Det går verkligen åt helvete just nu. Det slutar allt som oftast med att jag blir ordentligt upprörd, över att jag konstant förlorar, över att jag inte levererar enligt den nivån som jag själv tycker att jag ska leverera på och kanske framförallt över att jag inte vet vad jag ska göra åt saken. Frustrationen! Men egentligen, handen på hjärtat, är det så jävla konstigt?

Nej.

Varför inte? Tre egentligen rätt enkla och givna svar. Jag spelar för sällan. Jag lär mig inget nytt. Mina motspelare går åt andra hållet. Klyftorna ökar. Ganska enkel matematik. Hey, det är inte FIFA96 längre. Det går att göra mer än att passa, skjuta på ett sätt och byta gubbe. Att varje FIFA-session ska sluta med att jag surar i flera timmar efteråt håller ju givetvis inte i längden. Jag har kommit till ett vägskäl, där jag måste bestämma mig för hur jag vill ha det. För så som det är nu kan det inte fortsätta. Omöjligt. Helt.

Och jag har bestämt mig. Att sluta spela finns väl egentligen inte på kartan, men det är ett brutalt alternativt. För när det går bra och jag vinner så är det ju faktiskt ett jävligt roligt spel (ja, jo, man kan tycka vad man vill om årets upplaga men själva grundkänslan i att vinna är det jag eftersträvar). Men när det går dåligt, som det gjort ganska ofta på senare tid, så blir jag… tja, ganska så upprörd. I måndags tappade jag 3-0 till 3-3 och förlorade säsongen. Jag satt och väntade på att EA skulle ringa och säga att jag är avskedad som FIFA-spelare…

Med andra ord så måste jag hitta sätt att bli bättre och egentligen är det väl bara att riva upp allt och börja om från början. Ungefär som att tränaren skulle säga ”Grabbar, det här är en fotboll!”.

Dryden! Det här är en handkontroll!

Typ. Jag tror på rak arm att jag behöver följande:

  • Tålamod. Nuff said. Jag måste tänka på annat än att glidtackla mig in i varje duell så fort jag hamnar i underläge.
  • En spelidé och spelsystem. Jag får bollen och då ska jag veta exakt vad jag ska göra. Två touch, max tre där det är fokus på bollförflyttning och det ska vara en uppställning som är anpassat för det jag vill skapa.
  • En spelidé till. Om min grundspelidé uppenbarligen inte fungerar på grund av att motståndet genomskådat mig eller för att idén helt enkelt inte passar motståndet så ska jag kunna agera och sätta en annan idé i verket.
  • Bollkontroll. Bollkontroll, bollkontroll och åter bollkontroll. Passningsprocenten ska öka från tramsiga 65%, jag vill kunna spela på små ytor även vid straffområdet och jag ska kunna överraska. Även mig själv.

Hur? Tålamod. Och Youtube, med någon finnig prepubertal 00-talist som berättar hur man egentligen spelar FIFA på ett vinnande sätt. Prestigeförlusten i det? Den skiter jag i. För den här gången.

Föregående inläggPå stadigt näbb
Nästa inläggThrowback Thursday: juni 2004
Daniel Rydénhttps://www.dryden.se
Storstad eller vildmark. Sverige eller utomlands. Varmt eller kallt. Blött eller torrt. Det spelar ingen som helst roll, det är kontrasterna som gör livet. Med den här bloggen vill jag inspirera till just sådana upplevelser. Letar du efter något speciellt, använd sökfunktionen högst upp. Mycket nöje!

Mer på samma ämne

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.