Throwback Thursday: juni 1997

När: 7 juni 1997
Vad: Mitt första livegig med Bryan Adams på scenen.
Kuriosa: Enda ståplatsspelningen med Bryan där jag inte varit längst fram. Andra-tredje led fick räcka här…

Hoppsan, en Bryan-ämnad #tbt till. Det gör absolut ingenting. Så, hur som helst. 270 spänn. Det var vad jag gav för min första Bryan Adams-biljett, ståplats till konserten i Scandinavium den där junidagen 1997. Vi var ett gäng som åkt ner från Brålanda till Göteborg och ingen av oss hade sett honom live förut. 18 til i die-turnén hade rullat runt i Europa och Nordamerika i drygt ett år. Den numera legendariska och klassiska Wembley-spelningen, inför 70000 fans från sommaren innan, var komplett sönderspelad då jag bandat livesändningen från NRJ. Den spelningen fick jag för övrigt tag på som bootleg några år senare och jag överdriver inte om jag säger att det är en av de mest spelade av mig. Någonsin. Och den spelas fortfarande emellanåt.

Scandinavium står sig fortfarande som en av de absolut bästa spelningar jag har varit på under mina snart 34 år på planeten Tellus, även om Springsteens gig på Ullevi 2012 var i samma klass. Sub-titeln på giget, A night to remember, var så passande den kunde bli och är fortfarande 17 år senare. Och känslan! Energin, svetten, låtarna, hitsen, ett fullsatt och jublande hockeypalats och just känslan att Bryan Adams i egen hög person kör skiten ur sig själv och bandet på scenen några meter framför mig och resten av publiken. En man jag bara sett på albumomslag, VHS-inspelade musikvideos och i tidningar. En röst jag bara hört otaliga tusentals gånger på Waking up the neighbours-CD:n, radion och kassettbandet med den där Wembley-spelningen.

Tio år senare jubilerade jag med mitt tionde gig, då i Brösarp (!) och då med ett gäng som jag knöt kontakt med just efter Scandinavium ’97 (hej Linda, Louise och Annika). Men efter det har det varit ganska skralt med Adams-gig från min sida, bara två när jag dels åkte över till Helsingfors i december 2007 följt av Bare Bones i Stockholm 2008. Bara grejen att jag avstod både Gröna Lund, Sundsvall och Linköping de senaste åren är ju egentligen ganska bedrövligt. Jag har kommit på andra tankar nu och är ganska sugen på att dra iväg på en spelning utomlands och göra en minisemester av det på samma gång. Men det får bli ett annat blogginlägg i så fall.

Bryan Adams Scandinavium 1997

Daniel Rydénhttps://www.dryden.se
Storstad eller vildmark. Sverige eller utomlands. Varmt eller kallt. Blött eller torrt. Det spelar ingen som helst roll, för mig är det kontrasterna som gör livet. Med den här bloggen vill jag inspirera till just sådana upplevelser och jag hoppas att ni hittar det ni letar efter.

Mer på samma ämne

2 KOMMENTARER

  1. …och det var den enda spelningen av de fyra han gjorde i Sverige 1999 som jag missade. Tyvärr. Men efter Sunne-giget kvällen innan så mäktade jag helt enkelt inte med att åka längre norrut. 🙂

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.