Hem från jobbet med vattenstänket som piskade upp i ansiktet. Att köra stänkskärmlöst på cykeln må ge mindre skrammel på skogsturerna men det är sub-optimalt när det regnat ute och man cyklar i casual-kläder och inte har tvättid förrän på söndag. Och regnat har det gjort. Från solgassande klarblå morgon till konturlös grå himmel och konstant nederbörd från ovan framåt post-lunch. Då gör det inget att man sitter kvar på jobbet tills klockan är alldeles för mycket och sliter håret man inte har.
Men allt har sin tid. Även jobb. Jag behövde hem för det stod träning på schemat. Backträning. Kärringbacken. Upp och ner. Ner och upp. Dryden gol i backens topp. Sju gånger totalt. Sedan tog vi benen, mjölksyran och kräkkänslorna och sprang hemåt igen. Det var fullt tillräckligt. Benen mår fint nu, lätt stela både i baksida och framsida lår. Som det ska vara. Man ska alltid, varje dag, känna att man har kört ett pass nyligen.
Träningsvärk. Bra skit.
Och när jag räknar på det. Torsdagens pass var veckans fjärde. Cykel i måndags, bodypump och lätt löpning i sju kilometer i tisdags och så backträningen igår. Det börjar arta sig en aning och det bästa av allt är att jag nu för tiden har mål att sikta på.
Träningsmål. Bra skit.