Jag ska vara ärlig. Efter förra sommarens eviga roadtripande, som aldrig riktigt såg sin ände, så var jag ganska less på bilåkande. Ja, jo, jag hade ju naturligtvis riktigt fina dagar när jag gjorde Dalsland och bröllopen tur och retur var ju naturligtvis värda sin tid. Med mera. Men under hösten undvek jag gärna bilåkande. Jag tror att jag behövde det. För att återvinna känslan av att sätta sig i bilen igen och känna att det ska bli roligt att åka iväg. Jag är nog snart där och jag tror jag vet vad medicinen är.

Nya vägar.

Tidigare i vår satte jag mig ner och funderade på vad jag skulle hitta på för galenskaper i sommar, under mina två veckors egentid. Eftersom jag dessutom var Band of Brothers-nytittad så kände jag att tiden för ett Normandie-besök förmodligen var inne, något jag suktat efter i många år. Jubileumsår dessutom (70 år sedan D-day) så det skulle kunna bli en riktigt spännande resa. Men hur? Att ta bilen ner på egen hand kändes i första utkastet inte som något alternativ. 180 mil utan möjlighet till chaufförsbyte skulle ta mig minst två dagar, förmodligen tre med boende mat och bränsle som utgifter.

Ett betydligt enklare alternativ är att flyga ner. Från Göteborg går det direkt till Paris för drygt en tusenlapp och sedan är det “bara” 30 mil kvar. I det läget känns det helt klart befogat att lägga vantarna på en hyrbil. Med rätt modell borde jag kunna ta mig från och till Charles de Gaulle på en tank. Max en och en halv. Då blir det plötsligt ganska prisvärt, utan att ha räknat kronor och ören kontra att köra med egen bil. Framförallt så vinner jag tid, två resdagar istället för fyra-fem dagar, tid som jag hellre lägger på location istället för en fransk-tysk-dansk-svensk motorväg.

Så. Helt orutinerad på området men övning ger som bekant färdighet. Hur övar man på att hyra bil?

När jag för ett tag sedan drabbades av ett alldeles akut resebehov så kom jag över riktigt billiga biljetter med Norwegian till Los Angeles. Med två veckors varsel. Jag sköt först och frågade sedan. Det vill säga, jag bokade flygbiljetterna utan att egentligen veta vad jag skulle göra i LA med mottot att “Det löser sig!” (för det brukar det göra). Därefter tog en ganska kraftig research vid och efter att ha googlat i absurdum och nyttjat lite kontakter så visade det sig att jag inte skulle kunna ta mig någonstans i den staden utan bil.

Eftersom jag själv aldrig hyrt bil utomlands förut (förutom när jag åkte med i en hyrd Ford Ka på Teneriffa år 2000, där jag upplevde några av de häftigaste bergsvägar jag någonsin åkt på, både före och efter), allra minst i landet på andra sidan, så blev det en utmaning i sig att hitta något lämpligt. Hyrbil i USA var dessutom betydligt enklare än jag först trodde. I fallet med Los Angeles så bokade jag innan avfärd och hämtade smidigt upp bilen via en gratis shuttlebuss direkt från Tom Bradley-terminalen till hyrbilsparkeringen. Inga konstigheter. Det som däremot kan vara bra att ha i åtanke är att det kan tillkomma vissa kostnader. I mitt fall var exempelvis inte självriskreduceringen inkluderad i bokningen, vilket gjorde det hela några hundralappar dyrare, plus att man även adderade bränsle för en hel tank i reservationen. Det sista hänger ju lite på hur man väljer att återlämna bilen. Jag valde att lämna den fulltankad då jag bara körde upp en halv tank, vilket jag tillslut tjänade några hundralappar på.

Hyrbil är troligtvis något jag kommer att nyttja vid fler tillfällen, dels är det ofta billigare utomlands än här i Sverige och dessutom blir det ju billigare om man är fler. Basic math. Plus att man sparar tid, som i Frankrike-resan jag redan nämnt. Nu har jag ju även testat på att köra bil i en av världens största städer och det gick ju alldeles utmärkt. Normandie-resan är inte spikad än och det återstår en hög med detaljer men om den blir av så blir det att hyra, New York i höst står också på agendan men då är det mindre troligt att hyra då den staden är mindre än exempelvis Los Angeles. Jag skulle även vilja åka ner till Berchtesgaden, och då är det ganska rimligt att plocka en bil i München och köra sista biten ner.

I väntan på nästa roadtrip så konstaterar jag sonika att det är skillnad på körning och körning. Ena veckan en Toyota Corolla på en sjufilig motorväg i Los Angeles. Nästa vecka en åkgräsklippare på en långhårig gräsmatta utanför Nordmaling.

Kontrasterna kära vänner, kontrasterna.

Hyrbil i USA

4 KOMMENTARER

  1. Nej, jag har nog redan avskrivit det faktiskt. Stan känns ändå lite mer kompakt än utspridda LA så det är aningens andra förutsättningar. Det baserar jag på kartor och orutin. 😉

  2. Det beror nog på hur bekväm man känner sig men ja, det var med ganska stor spänning jag satte mig bakom ratten och rullade ut i LA-trafiken. Med facit i hand – värt det. Alla dagar.

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här