En intressant diskussion dök upp på jobbet häromdagen när det pratades resor. Vi resonerade kring länder, städer och platser och hur vida man har varit någonstans eller inte och det visade sig att man kunde ha varit någonstans utan att faktiskt ha varit där på samma gång.
Det rådde alltså lite olika syn på saker och ting så därför slänger jag sonika ut mina och andras teorier, idéer och rese-nemang här och undrar samtidigt – har du verkligen varit där du säger att du har varit? Om några minuter kanske den listan är uppochnedvänd. Helt och hållet.
Okej, lite exempel är alltså på sin plats så vi kör direkt.
På flygplatsen
Greger flyger Arlanda till Miami via Bryssel och Belgien, ett land han aldrig (tidigare) varit i. Efter två timmars väntan innanför säkerhets- och passkontrollen lyfter planet ut över Atlanten och han bockar av Belgien över länder som han varit i.
Eller inte. Eftersom han inte lämnade airside på flygplatsen så har han heller aldrig satt sin fot på belgisk mark i den meningen. Här var vi ganska överens. Greger får göra om och göra rätt, kanske finns det en romantisk weekend till Flandern som tillslut göra att han kan bocka av Belgien?
I luften
Lina sitter på sin flight på väg från Arlanda till New York. Hon tittar ut genom de stora Dreamliner-fönstren och ser Island passera 39000 fot under henne. ”Coolt!” tänker hon och rotar fram ”Länder jag varit i”-listan i handbagaget och bockar av.
Men nej, där gör hon fel. Flygvärdinnan ser hennes tilltag och suddar genast ut bocken i anteckningsblocket. Att bara passera genom landets luftrum skulle aldrig hålla i en rättegång. Rörande överens var vi även här och Lina får helt enkelt kamma sig en sväng och boka en biljett specifikt för vulkanön.
LÄS MER | Bilsemester på Island
På bilsemester, del 1
Rosa rullar på 84:an, från Hede och är på väg mot Mora. Sveg-skylten passeras och enligt kartan är hon nu inom tätortens gränser. Vid fyrvägskorsningen med trafikljus, där E45:an och 84:an skiljs åt blir hon ståendes i väntan på grönt. En minut ungefär står hon och bilen stilla innan hon får rulla vidare, via bron över Ljusnan och vidare söderut. Den stora frågan som då uppstår är – har Rosa varit i Sveg?
Jag hävdar att Rosa kan bocka av Sveg i sin saker-att-göra-innan-man-dör-lista trots att hon aldrig satte sin fot i orten. Mitt resonemang bygger på att den aktuella orten är såpass liten att man sett stora delar av den enbart genom att passera den rakt igenom, plus att vägen faktiskt skär i princip mitt i.
Mothuggen jag fick bestod i att Rosa fysiskt aldrig satt kropp mot mark i orten, varpå bocken ska strykas. På min fråga om det hjälpt om hon öppnat bildörren, stoppat ut vänsterfoten och doppat den i marken fick jag inget helt tydligt svar dock. Oense därmed men vi kan låtsas som att jag har rätt tillsvidare.
På bilsemester, del 2
Rosa fortsätter sin resa söderut genom Sverige i sin fina bil och när hon når skylten Brålanda så kan hon på sin högra sida se både bostadsområden och RiksRasta. Öster om E45:an är det dock ingen bebyggelse alls. Rosa struntar i det och bockar av Brålanda ändå som en ort hon varit i. I en poliskontroll vid Nuntorp, jordbruksskolan söder om orten, blir hon invinkad och även bötfälld för sitt tilltag.
Med all rätt. Konstapeln suddar ut bocken och hänvisar till att hon faktiskt aldrig passerade genom orten utan mest fick känna fragmentariska dofter av boskapsladugårdar och dieseldofter från skördetröskorna. Jag instämmer till fullo och skillnaden gentemot Sveg påvisar jag genom kartan nedan. Man passerar genom Svegs centrala delar, vilket man inte gör när man kör utanför den stora metropolen Brålandas innersta kärna.
På rälsen genom Europa
Arvid hoppar på tåget i Odense och påbörjar sin rälsresa med destination Rom, Italien. På färden passerar han hela Tyskland som han sitter och bevittnar från sin fönsterplats, medan han äter en äkta Bratwurst från Thüringen. Ibland sover han också, medan tåget passerar stationer, orter och landskap.
Frågan är bara – är Arvid faktiskt i Tyskland såpass mycket att han kan bocka av det? Han kliver aldrig av tåget utan sträckåker rakt igenom. Däremot vistas han ett antal timmar på tyskt territorium, äter tysk mat och ser stora delar av landet genom kupéns nytvättade fönster.
Jag hävdar här att Arvid har varit i landet då han ändå upplevt det, sett stora delar av det och även inmundigat en välsmakande Bratwurst. Från Thüringen. Lite mothugg får jag även här med samma anledning som Sveg. Han har fysiskt aldrig satt sin fot i landet utan enbart vistats i ett rullande plåtskjul på räls.
Ut ur London
En kulen höstförmiddag anländer Wolfram Andersson Heathrow-flygplatsen med SAS-kärran från Landvetter. Han passerar passkontrollen och går raka vägen mot Heathrow Express, som ska ta honom till Paddington för vidare tunnelbanefärd till Euston Train Station. Där tar han första bästa tåg ut ur miljonstaden och upp till Manchester.
Då är frågan, har Wolfram varit i London? Han har ju faktiskt satt sin fot fysiskt i inom stadens gränser och har även vistats så centralt som både Paddington och Euston, dock utan att knappt ha varit ovan mark. Jag hävdar att han har varit där men det går ju ifrågasätta med tanke på att han knappt sett något av stan. Kan han bocka av den? Nästan gränspuck i mina ögon.
På kolonilotten
Nisse-Anna är på kryssning i Karibien. En morgon har fartyget stannat till på en ö i östra delarna av Västindien. Sint Maarten. Nisse-Anna kliver i land och besöker både Maho Beach och hinner även dra en repa på strandpromenaden i Philipsburg. Åtta timmar senare går hen åter på båten och flyter därifrån. Frågan är – kan hen notera Nederländerna som land på bucket-listan? Ön går ju som en ”kommun” inom det nederländska kungariket så egentligen… eller? Jag säger ja! Nederländerna är Nederländerna.
Så. Jag håller där, trots att det förmodligen finns än mer exempel. Jag har själv har två länder jag inte kan bocka av då jag bara varit på flygplatser, dels när jag landade i Riga och likadant med Addis Abeba. I övrigt har jag absolut satt foten i alla länder jag har noterat på min lista.
Diskussionen finns dock och den frodas. Så. Hur räknar ni?
Det är luddigt, man får nog lita på det egna samvetet när man kryssar i listan.
En annan variant som egentligen borde ifrågasättas är om man åker på charter med all inclusive. Man landar på flygplatsen, vallas till en transferbuss och hamnar på ett hotell där man spenderar veckan med att pendla mellan hotellets strand eller pool och matställen. Om man inte tar sig från hotellområdet annat än för att åka till flygplatsen, har man då varit i landet?
Tolkar då att jag kan kryssa av Kina som land jag (ofrivilligt varit i) då jag inte fick lov att vistas i ingenmanslandet (tack vare barnvagn) utan istället var tvungen att passera passkontrollen för att ta mig in i landet. Fast nej, jag var ju aldrig riktigt i Peking. Men mitt pass har helt klart varit där, det säger minsann stämpeln!
Haha! Kul inlägg. Håller med dig. Flygplatser räknas absolut inte. Jag säger själv knappt att jag varit i Doha trots att jag var för ett dygn och hann se de flesta måstena enligt guideboken. Kryss på listan visserligen. Men räknar det sällan som ett ställe jag ”rest till”.
Segla/åka förbi – njäe det räknas väl inte riktigt.
Markus, det där med charter har också varit uppe för diskussion i ett annat fall men jag kommer inte riktigt ihåg vad vi kom fram till men ja, det är ju faktiskt ett ganska tveksamt fall faktiskt.
Ämma, stämpeln i passet säger ju att du har varit där så varför inte… fast å andra sidan, hur mycket har du upplevt av landet så sett? Lite London-varning på det, om man jämför med mitt exempel ovan.
Lisa, Doha hade jag räknat, kanske inte som ”rest till” utan mer som ”varit i” (om du är med på skillnaden). Om du inte bara mellanlandat utan faktiskt ”gjort” stan så skulle jag säga att du med gott samvete kan bocka av stället.
Men ni är inne på det allihop, och även på feedback som ramlat in i andra forum (Facebook, Twitter) – det är oftast samvetet som sätter begränsningarna. Så. Vem skriver regelboken? Eller ska vi låta samvetet vara regelbok rent av? 🙂
Det var ett långt och omfattande inlägg, läste inte hela, men i mångt och mycket håller jag med om att om man varit på en flygplats så har man ju inte satt sin fot i landet. Det räknas ju dessutom ofta som internationell mark så man är ju inte ens i landet då.. Men ja, i övrigt tänker jag att det är magkänslan som avgör. Känner jag att jag har varit i landet eller staden så har jag väl det. Att sätta sin fot fysiskt, måste man nog, tycker inte det räcker att passera. Det är annat än just det visuella som räknas in som att andas luften och gå på marken, kanske prata med lokalbor osv. Men svår och rolig diskussion tycker jag!
Det verkar onekligen som om det handlar mycket om magkänsla och det egna samvetet i frågan och oerhört kul att det blev (och är) sådan diskussion kring det. Jag har några teorier till som jag ska ventilera i ämnet men det får bli ett senare inlägg.
Jag anser att man bör ha varit utanför passkontrollen för att varit i ett land. Absolut inte flygit över eller bara varit på flygplatsen.
Ja, Pernilla. Där är vi alla överens. 🙂
Intressant inlägg. Håller med att bara ha varit på en flygplats, det räknas inte. Jag skulle inte heller säga att jag har varit i London om jag ”bara” passerat igenom, även om jag faktiskt varit på plats fysiskt.. Men det är svårt det där!
Det kanske handlar mer om själva upplevelsen än att ha varit fysiskt på/i närheten av en plats?
Jag har rusat mellan terminalerna på flygplatsen i Singapore en gång, men räknar det inte som att jag har varit där. I somras var jag i Paris en eftermiddag mellan tåg och flyg och hann äta crépes, strosa längs Seine och över broarna och titta på Notre Dame och Louvren från utsidan. Det skulle jag nog räkna som att jag varit i Paris, även om det var kort. Hade jag däremot tagit mig direkt från Bercy till Charles de Gaulle utan att se mig om hade jag inte räknat det. Som tur är har jag varit i Paris tidigare, så just den staden kan jag utan tvekan bocka av. 🙂
Ja, jag har inte heller något direkt gränsfall som tur är utan har med säkerhet besökt länderna jag bockat av. Din Paris-tripp räknas ju definitivt i det fallet, om du inte tidigare varit där. 🙂
[…] Även jag själv har ju gjort ett klart statement på ungefär samma tema med inlägget om när en har varit var och inte. Jag ska ta hand om just det här räkna-länder-ämnet i ett senare inlägg tänker jag, om vad […]
Intressant inlägg! Jag har varit i en handfull länder bara. Sedan har vi turisterna som älskar Kreta och har varit där ett 30-tal gånger. För mig blev det bara en gång….
Anita, jag ser egentligen inget fel i att åka tillbaka till samma ställe om det är något en trivs med. Jag personligen inte lagt åt det hållet utan vill se annat. Brottas också med det där räkna-länder-problemet eftersom det ibland får mig att avstå platser som ligger i länder jag redan bockat av. Ogillar det.
Roligt inlägg och rolig diskussion. Tror att de flesta har sin egen regelbok. Min säger att jag ska ha turistat för att få nålen. Så flygplatser räknas inte, men visst skulle de kunna ha en egen lista :), och timmar i buss eller bil genom ett land får tyvärr inte heller en nål. Men övernattning krävs inte i min bok.
Det är hårfina skillnader ibland, Daniela.
[…] på jobbet angående hurvida man har varit i ett land eller inte. Det mynnade ut i inlägget Har du verkligen varit där på riktigt?, som blev vida omomtalat lite här och där. Nu kommer så den efterlängtade uppföljaren. […]
[…] det där kunde ju jag ha skrivit”? Så känns det när man läser bloggen dryden´s inlägg Har du verkligen varit där på riktigt? för precis så där nördiga är ju vi också . Älskar sånna insnöade diskussioner som t.ex. […]
Jag älskar det här inlägget av så många anledningar. Din variation, din humor, din genusmedvetenhet, ditt upplägg. Så roligt!
Själv har jag nån grundidé om att jag varit i ett land om jag spenderat en dag på ställen i vaket aktivt tillstånd. Gjort några undantag, har spenderat 6 h i Riga men räknar den ändå. Tycker oxå det spelar roll hur stort landet är. En dag i Luxemburg får ju mig att täcka större andel av ytan och möten med befolkningen än vad en dag i Ryssland gör. Till exempel. Roligt att filosofera kring det här.
Bra insats där Linda, med Ryssland/Luxemburg-exemplen. Så är det ju så klart. Jag kan tycka att ”min” världskarta ser lite konstig ut. Ta Kanada som exempel. Vancouver, Whistler och vägen däremellan är ju en tiondels promilles promille av hela landet men ändå är hela ytan markerad efter att jag markerat det som besök. Känns nästan lite som… fake news? Men Riga i ditt fall hade jag absolut räknat. 🙂
Tack för cred också, kul att du gillar!
Haha, jättekul inlägg! Denna diskussion känner jag igen. Har haft den framförallt med min dotter när vi jämfört våra listor på besökta länder. Själv har jag siktat högt: jag ska ha SOVIT en natt i landet. Men sedan har jag gett dispens för småländer som Monaco t.ex. Dottern satte sin gräns vid att man ska tillbringat några timmar i landet och man ska ha ÄTIT något. Håller med, det är en avgörande del av besöket (om man som i vårt fall undviker sådant som McD och KFC). Men då fick det göras undantag för Vatikanstaten, där har jag varit utan att äta. Som sagt ovan; magkänsla och eget samvete!
Eva, det blir väl lite konstigt om man till exempel har en stop over i säg Doha och åker på dagsutflykt i väntan på nästa flight (som bolaget tydligen ska erbjuda vid stopp längre än 8 timmar eller nåt sånt). Då skulle i alla fall jag säga att jag varit i stan/landet, trots utebliven natt eller ens mat. 🙂
[…] har varit i ett land? Åsikterna går förstås isär. När vi läste bloggaren drydens inlägg Har du verkligen varit där på riktigt, inser vi att vi har några seriösa kantbollar som måste utredas […]
[…] på något sätt när det gäller detta. Bland annat har mina bloggkollegor på 4000mil.se och FlyingDryden skrivit både intressanta och ganska snitsiga inlägg om det tidigare. Och jag har också funderat […]