Idag är det torsdagen den 22 januari och jag tänkte tillfälligt väcka den gamla hashtagen #tbt, Throwback Thursday, till liv igen. Jag körde ju den under Blogg100-projektet förra året, där jag djupgrävde i arkivet en gång i veckan och dammade av gamla fina minnen.

Hur som helst. Idag är det nämligen ett år sedan jag stod på en strand, på en ö med klarblått vatten som sköljde över in över fötterna och med flygmaskiner som gick in för landning rakt ovanför huvudet.

Maho Beach. Sint Maarten. Karibien. Kryssningssemester.

Det var dagarna att minnas det. Vi körde ju även jetski här, även det ett sådär behagligt minne att plocka fram när det är -12°C ute och Storsjöns is ligger tjock. Kom också ihåg att hela resans bästa dag var den på Saint Thomas, dagen innan. Och det är sanningen och inget annat än sanningen. Så här. Hela frikkin’ resan var helt awesome. Om det inte redan framgått.

Jag har tagit med mig många saker från den här resan, då det här faktiskt var den första riktiga lämna-vintern-hemma-och-åk-långt-långt-bort-trippen jag gjort (Teneriffa i april räknas inte riktigt). Till exempel att möta en värmande sol och behagligt shorts-väder i mörkaste och kallaste januari och att det är helt okej. Mer än helt okej till och med. Jag gillar i och för sig kyla, riktiga vintrar och långa dagar i skidbacken men det där med att släppa kontrasterna helt utan tyglar och lämna vintern för ett helt annat klimat är något jag kommer att göra igen. Just den där surrealistiska känslan. Här står jag och blir solbränd i shortsen mitt i kallaste januari.

Joråsåatte.

Dryden på Maho Beach

Sint Maarten

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här