Att stå på startlinjen igen

Så var det äntligen – Ä N T L I G E N – dags igen. När det inte längre finns fotbollsmatcher att kuta ut och pumpa adrenalin till så tar jag till de andra tävlingstillfällena för att få göra det. Pumpa puls. Svettas. Kämpa. Och nå uppsatta mål. Idag är det Göteborgsvarvet igen, tre år sedan sist. Det kanske skönaste av alla lopp och tävlingar jag kör individuellt och mycket hänger ju självklart på atmosfären. Ni vet, Göteborg i maj, vårsprudlande grönska, folkfest i 21 kilometer, försmak på sommaren och allt det där.

Härligt!

Idag är det alltså så att jag ska uppnå två mål. Det primära, och enda jag bryr mig om, är att göra loppet på under 1:39:59 och då infaller det sekundära målet automatiskt (att slå personbästa, under 1:41-ish). Men så här, jag gör likadant som inför Lidingö i höstas, då jag listade olika scenarior om ni kommer ihåg.

Så. Mina förväntningar på varvet 2015:

• Sub 1:30. Det finns egentligen inte på kartan att göra loppet så här snabbt då jag inte är tränad för det. Men en dag med toppad form, sjukt bra flyt i startgruppen, solen i ryggen, medvind och nedförsbacke så vet man aldrig vad som kan presteras. Det är inte troligt, men förmodligen fullt möjligt.
• Sub 1:39:59. Det här är mitt primära och uttalade mål. Under 100 minuter. Det är det här som svetten, mjölksyran och pulsen kommer att jobba för. Det är det här jag gjort intervallpassen och grispassen på Frösön i vinter för. Absolut självklart möjligt, givetvis rimligt och jag kommer att vara sjukt nöjd. Men det kommer krävas ett jävligt bra lopp och bra flyt både i ben, mage och med löparna runt mig som alla håller höger.
• Sub 1:43:22. Förvisso blir det Göteborgsvarvet-rekord men vare sig personbästa eller under ett hundra minuter. Nöjd? Beroende på hur loppet utvecklat sig så kan jag nog vara nöjd men det är inte primary target.
• Allt över 1:43:22. Eftersom jag ÄR bättre tränad än exempelvis 2012 så är ett lopp med sämre sluttid än så ett ganska ordentligt misslyckande. Det borde bara finnas två anledningar till det här – att magen havererar eller att jag helt enkelt bryter. Möjligtvis trängsel i startgrupp och/eller vätskekontroller kan bidra men nej, det ska inte vara möjligt en bra dag.

Så. Där är förutsättningarna. Dagens tidsschema är spikat. Som en mat-och-sov-klocka och det ska följas slaviskt. Snart är det dags.

Let’s do this!