Det var en månad sedan sist men i lördags blev det golf igen. Frånvaron märktes på första hålet. Ingen kraft från tee, ett par bedrövliga försök till inspel och ett par kassa puttar. Noll poäng. Sedan samlade jag ihop resterna av mitt så kallade golfspel och repade mig. Ja, såpass att jag fick till min livs andra birdie, återigen på det korta fjärde hålet på Frösön. High-five, fint, jubel. Och så vidare.
Till skillnad från sist gång så bytte jag boll efteråt. Det går ju tydligen bara en birdie per boll har jag fått höra.
Första nio? 21 poäng och en sänkning var på gång. Sista nio? Fullständigt ras. Som på korta 17:e. Där ska det vara greenträff på ett slag. När jag efter fem slag fortfarande inte var där gav jag upp. Men. Jag tar med mig ett antal fina utslag (jag slog långt!), några härliga inspel och grymma puttar. Plus det fantastiska höstvädret och de nya peggarna med magnet jag fått, de fungerade fint! I helgen som kommer blir det nog säsongens sista runda. Är det då sub-37 händer? Det är målet.
