Åre och årets första skiddag blev det i söndags. Alltså. Helt okej. Vi körde en sådan där laid back-söndag där vi tog det lugnt, sansat och bara hade det skönt. Njöt av fin manchesteråkning vid Rödkullen och Ullådalen, för att efter lunch testa på högzonen och de mer turisttäta backarna bortåt VM8:an samt Lunds- och Gästrappet.

Alltså. En dag som i söndags så föredrar jag ju de glest befolkade backarna borta i Rödkullen och Ullådalen. Högzonen var dimmig och ganska uppåkt och neråt Gäst- och Lundsrappet var det tråkigt hårt underlag och inte alls lika mjukt och fluffigt som exempelvis Rödkullen. Nåväl. Ingen avancerad åkning att tala om men ack så befriande att få susa ner i backarna, göra några goa svängar. Och att ha allt i princip för sig själv.

Alltså. Jag kräver inte så mycket mer och i söndags, medan jag gjorde några svängar, så kom jag på mig själv i tankarna om att jag älskar vintern (också). Den där avigheten mot januari-mars som jag led av för knappt två år sedan är som bortblåst och det måste bara ha att göra med all den riktiga vinter som vi nu haft i flera veckor. Ni vet. Med -33°C, flera decimeter nysnö, halo-solar, och allt knarrande under skorna. Det är ju då vintern är som allra allra bäst, finast, mest underbar och allt sånt där och det är då jag mer än gärna tar på mig mina tjockaste kläder och trampar ut även en bitande kall januarikväll.

Nåväl. Skidåkningen då. Alltså. Den var hur som helst söndagslyx, förpackat i ett liftkort. Världsklass. Lite i alla fall.

Så här. Alltså.

Utförsskidor

Ullådalen

Rödkullen & högzonen

Gästrappet

Bild 4, foto: M.Carlsson

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här