Efter två intensiva jobbdagar i huvudstaden, som rundades av med en tvåtimmarsförsening på Bromma när vi skulle hem, var jag helt mos i huvudet igår kväll. Helt mos. Därför kändes det så otroligt skönt att kunna landa på sin ordinarie arbetsplats idag. Min egen stol, mitt skrivbord, min kaffemugg, mina hörlurar och min musik. För att sedan få runda av med ett träningspass.
När träningspasset var slut, så även jag, så kände jag ändå på något sätt hur energin började komma tillbaka. Även om kroppen var helt färdig efter ett hundratal wallballs, massa meter i roddmaskin och femtio dips. Plus massa bänkpress. Det var mer huvudet som jag kände var på väg åt rätt håll.
Med facit i hand var det helt rätt beslut att dra tidigare från jobbet, nyttja friskvårdstimmen och försvinna in i ett hårt och skönt crossfitpass. Inte en minut under nästan en timme ägnade jag mig åt några andra tankar än att vara där och då. Allt annat kopplades bort. Jag tänkte inte ens på det utan det slog mig efteråt. Härliga och underbara jävla bubbla alltså.
Undra på att huvudet mådde bättre där och då. Och att samma huvud nu så här ett par-tre timmar efteråt känns ännu bättre. Träning är bra skit. Riktigt bra. Men det är också skillnad på träning och träning. För när jag under ett crossfitpass stänger av allt runtomkring så är det precis tvärtom när jag är ute och springer.
Sällan löser jag så många problem, har monologer med mig själv och ältar saker och ting som under löppass. Ensam i löparskorna, längs gator och stigar, i regn eller i under blå himmel. Egentiden. Och även om många tusen tankar hinner cirkulera i huvudet under den timmen så är jag även då mentalt piggare när jag kommer tillbaka. Några problem fattigare, några kreativa idéer rikare.
Träning alltså. För mig spelar det inte någon större roll vilken sort. Huvudet är piggare efteråt och antingen har jag kopplat bort omvärlden och fokuserat där och då eller så har jag löst världsproblem (i min värld alltså). Och så har kroppen fått sig en genomkörare.
Tänk om fler kunde upptäcka den win-win-situationen. Då kanske fler skulle må bättre.
Absolut, träning är väldigt meditativt och välgörande inifrån och ut. 🙂
Hela vägen, Marie! 🙂