Det har blivit flera premiärer för egen del i (vår)vinter och den gemensamma nämnaren för flera av dem är att de i det närmaste är granne med mig. Eller ja, granne och granne. Perspektivet är ju Jämtland och Härjedalen och allt inom 30 mil får väl ändå anses vara “nästgårds” i det här sammanhanget. Igår bockades tillslut Flatruet av på min jämtländska att-göra-lista.

Sylarnas fjällstation, Edsåsdalen, Vita Renen, Sönner Tväråklump och nu då Flatruet. Den senaste månaden har vi verkligen gjort vårt bästa för att maxa vårvintern i Jämtland och jag kan inte komma på tidigare år där vi varit på flygande fläng så här under mars och april. Dessutom är det inga jätteplanerade gig vi gjort på turnén. Sönner Tväråklump bestämde vi kvällen innan, precis som Edsåsdalen och Vita Renen, även om jag haft span på Vålådalen med grannskap ett tag.

Nog om det. Igår, på väg till Ramundberget, tog vi en liten annan väg än vad som kanske är normalt. Istället för att köra från Östersund via Åsarna, Vemdalen, Funäsdalen och slutstation Ramundberget så tog vi svängen över Börtnan, Ljungdalen och Messlingen istället. Då passerar vi alltså Flatruet, vilket är Sveriges högst belägna allmänna väg vars högsta punkt når 975 meter över havet.

Det blir lätt så när en inte har några tider att passa och när väder och vind är fullt dugliga. Då kan en ta andra vägar än planerat. Visst, det var ganska (…) mulet där på kalfjället men det hör ju till. Allt kan inte vara klarblå himmel och världsklass hela tiden och varje helg. Faktum är. Det här var minst lika charmigt fast på sitt egna egendomliga och grådassiga sätt.

Och även om insikten om en närstående biltvätt ramlade över mig en stund senare så tröstade jag mig med en eftermiddag, kväll och natt på ett fjällhotell. Ni vet, ett par öl i vårvintersolen på en soldränkt terass, en trerättersmiddag och sedan lite lugn och ro på rummet innan en får krypa ner i en jädra skön säng. Idag siktar vi på tidig morgon och nypistad manchesterbacke.

Förresten, mer om Ramundbergets fjällgård kommer i ett senare inlägg.

Flatruet

Vyer norrut

Smutsig bil

En öl i vårvintersolen

Efterrätt

4 KOMMENTARER

  1. Haha, sådär har vår bil sett ut konstant denna “vinter”. Lika bra att ta en stor vårtvätt sen istället tänker jag.

    Glassig vårvinter är ju rätt så oslagbart, men jag har verkligen lärt mig gilla det disiga också – särskilt genom kameralinsen. Och ibland måste en ju ha lite svåra dagar oxå 😉

    • Katta, de svåra dagarna gör ju att en oftast uppskattar de där andra dagarna mer, framförallt om en gillar sol och sånt. Personligen ser jag tjusningen i de flesta väder faktiskt, såväl en regnig oktobermorgon till en solgassande aprileftermiddag. 🙂

      Ska för övrigt tvätta bilen i morgon…

  2. Ojoj om du vill ha vara på en avskild plats så är verkligen Högbondens fyr för dig. Den finns inget annat än skogen och havet som sällskap.Jag var där i maj (vilket är lågsäsong) då var det bara två andra som bodde i fyren plus den ansvariga. Så totalt 5 personer. Alldeles lagomt för en ö tycker jag 🙂

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här