Vid vägs ände. Där allmän väg tar slut. Där ligger Ramundberget, djupt inne i härliga Härjedalen och som sista utpost innan massor av möjliga fjällupplevelser i området tar vid. Här stannade vi till i helgen och på Fjällgården hade vi bokat både rum och middag. Ambitioner? Inga. Att få ett lugnt och skönt dygn utan måsten, med livets goda som skidåkning, ett träningspass och god mat. Uppfyllelsefaktor? Den var hög. Mycket hög.

Jag gillar fjällhotell av den här sorten. Där ursprungshusen med sina anor från tidigt 1900-tal har lågt i tak, knarrande golv och märkliga vinklar och vrår. Där tillbyggnaderna ofta är av modernare snitt med spa, gym och värmeslingor i golvet på toaletten. Utan att det känns krystat och skitnödigt. Där de senaste modeattiraljerna är bortprioriterade. Där det genuina lyfts fram, där de är stolta över traditionerna och mer än gärna lyfter fram det äkta.

Och det där charmigt motsägelsefulla mitt i alltihop när en betjänas av någon som verkar komma mer från Småland än från härliga Härjedalen.

Receptionen på Fjällgården

Rummet och sängarna

Ett standardrum med standardmått men med de faciliteter som är nödvändiga. Två sängar, två sköna täcken, värme i golvet i badrummet. Och ingen TV. Nej precis, ingen TV. Det slår oss först efter en timme och vi tänker inte mer på det. Så inbitna tittare är vi.

Det är en aning lyhört och med rum 101 alldeles i början av korridoren, granne med trappor till spa/gym i källaren och till plan 2, är det en hel del trafik runtomkring. En lördagkväll är inget undantag, det är värt en tanke när rummet ska bokas.

En våning ner, i källaren, tar vi några längder i bassängen följt av en stund i gymmet. Roddmaskinens dator fungerar inte och i stakmaskinen är det batteritorsk. Hantlar finns, skivstång likaså men få vikter och skralt med alternativ. Kanske inget gym att gå lös på men ändå fullt dugligt.

Och så den där ölen efteråt. Ni vet. Just den. Den efter att ha simmat en stund i bassängen och svettats lite i gymmet. Den innan en ska ner på middagen i restaurangen, när en tar en varm och skön dusch, svidar om i klädväg och lyssnar på lite laid back musik. Och samtidigt kan sippa på en ale, IPA eller en vanlig lager beroende på säsong. Just precis den där ölen.

Just där och då är den sådär oslagbar och godast av dem alla.

En dusch och en öl

Som sagt, jag gillar de ombonade miljöerna, lågt i tak, en öppen spis som sprakar och inbjudande sofforna som en kan slå sig ner i. Läsa bloggflödet i mobilen, bläddra i något av magasinen som finns eller bara sitta och prata en stund i lugn och ro. Ljudnivån är sådär skönt behaglig. Långt bort från chicha klubbar och discodunk. Och här är det helt okej att sitta i mysbrallor. För det är så det fungerar. Härliga Härjedalen och allt det där.

Soffor och softande på Ramundberget

Soffor och softande på Ramundberget

Härliga Härjedalen och en kudde att sjunka ner på.

Eldstad - värme och mysfaktor

När kvällen anlänt, skidbackarna stängt och duschenölen avklarad var det dags att dra sig mot Mor Britas, restaurangen på Fjällgården. Vi blir serverade en trerätters och vad som visar sig vara utsökta och välkomponerade portioner.

Förrätt: gravad ren, granskottsemulsion, äpplestavar och krasse.
En förstagångsupplevelse, det där med emulsionen på granskott och det var minst sagt gott, gifte sig perfekt med den gravade renen.

Varmrätt: Röding, jordärtskocka, pak choi.
Något översaltad men det var också enda plumpen i protokollet. I övrigt jättefin och lättsmält portion.

Efterrätt: Björnbär, maräng, vit chokladmousse.
Chokladmousse i den högre skolan i mitt tycke, en av de bättre jag smakat och i perfekt kombination med björnbären.

Mer detaljer om maten hittar ni på Marias matblogg.

Efterrätt på Mor Britas kök

Efter två timmar till bords tittar vi ut på backen utanför. Nypistad och glänsande där i ljuset av strålkastarna. Vi går ut och känner på föret en sväng och det är så där perfekt krispigt och isigt. Med några minusgrader under natten kommer det att bli perfekt och kanske stundar en riktigt fin skiddag.

Innan dess hinner vi både somna under ett varmt täcke och få några sköna timmars sömn. När vi vaknar strålar solen från en klarblå himmel och utanför väntar årets sista skiddag.

Summering av en natt på Fjällgården och i härliga Härjedalen så. Ett mysigt ställe att spendera en helg på med en resturang som levererar bra mat. I övrigt är det inget som sticker ut men det är faktiskt på ett bra sätt. Det är en ödmjuk känsla som sitter i väggarna med gemytlig atmosfär och den miljön passar mig perfekt. Framförallt med tanke på vad som omger hotellet. Fjällvärld och naturupplevelser. Vid vägs ände. Här kan jag stanna fler gånger. Lätt.

Ta sig hit med bil
Knappt 60 mil från Stockholm via Gävle > Tönnebro > Ljusdal > Sveg > Funäsdalen.
Knappt 70 mil från Göteborg via Malung > Sälen > Särna > Tännäs > Funäsdalen.

2 KOMMENTARER

  1. Det där lät ju som den perfekta vistelsen! Haha, jag känner igen det där med tv:n som man inte saknar. Hade tv på rummet i Rom men det slog oss först mot slutet av resan att vi inte satt på den alls. 🙂 Även hög igenkänningsfaktor på den DEN DÄR stunden med drycken. Men inte öl, utan vin för undertecknad.

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här