Så var jag åter i Vancouver, efter att Whistler levererat mig några fantastiskt avkopplande dagar. Ja, plus den riktigt fina bilresan ner till stan. Jag älskar verkligen de där miljöerna med fjällsjöar och höga berg. Glaciärer och grönskande skog. Rakt i blickfånget. Och särskilt långt från bergen är jag faktiskt inte ens i stan. Eller som han den där Charlie sa till mig, när jag berättat om min fascination – “Du kommer att älska Vancouver, du ser bergen i nästan varje gatukorsning!”.

Jo. Charlie hade onekligen poäng där, dansaren från Beirut. Det var många korsningar man kunde stå i och titta åt i alla fall två håll och se snöklädda toppar en bit bort.

Charlie förresten. Vi träffade på varandra när vi joggade på flygplatsen i Toronto på resan till Vancouver. Hundra minuters stop over är vanligtvis inga problem och jag såg nästan ett lugnt loungebesök framför mig mellan flight LH470 från Frankfurt och AC137 till Vancouver.

Som sagt. Vanligtvis inga problem.

Fast när nya regler gör att en måste gå genom passkontrollen, hämta ut bagaget, checka in bagaget igen och sedan byta till inrikesterminalen så krymper plötsligt marginalerna en aning. Släng in en lätt försening av flighten från Frankfurt så…

…är det inte så konstigt att vi båda två kom fram till gaten lätt svettiga. Vi fortsatte prata när vi sågs efter att vi landat i Vancouver och vidare på Canada Line in till stan. Vi hann prata om platser han bott på, om Sverige och Göteborgsoperan. Jag fick också några fina tips om Vancouver så klart. Men de bästa orden ekade fortfarande i huvudet, så här när jag gick i stan några dagar senare.

Om att se bergen i nästan varje gatukorsning.

Bergen i varje korsning

Bergen i varje korsning

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här