Göteborgsvarvet – jag är mållös!

Jag fick post häromdagen. Från Göteborg. Alltså. Nästa helg är det ju dags igen. Kära nån, tiden går verkligen fort. Vi är redan inne i maj och i kalendern står det klart och tydligt: Göteborgsvarvet! Förra året sprang jag ju in på mitt nya personbästa 1:39:28 (med det uttalade målet ”sub 100 minuter”) men den formen är jag ganska långtifrån i år. Ärligt talat så har jag inte gått in särskilt hårt alls för löpningen det senaste, jag har inte ens satt upp ett tidsmål. Jag menar… nivån?

Å andra sidan. I år kanske det är dags att göra Varvet till en mer avslappnad grej (går det ens?). Jag orkar liksom inte jaga ihjäl mig för ett personbästa igen eftersom jag vet att jag inte är tränad för det. Och då kan det lika gärna kvitta, jag vet inte ens vad jag kan tänkas springa in på men det känns lite som 1:45 i väldigt bra dags form till 1:55 med normalt funtade förutsättningar. Jag kanske sonika drar runt Varvet och njuter på riktigt den här gången. Förhoppningsvis i strålande solsken.

Så. Det här blir nionde gången jag kör Göteborgsvarvet och i år har jag lite andra funderingar än det gamla vanliga (tidsmål, toabesök innan, maten innan och sånt). Ungefär så här.

• Likgiltigheten inför att springa utan ett uppsatt tidsmål. Alla tidigare gånger har jag haft en tid att sträva efter men i år så… nej. Det känns konstigt nu. Undrar hur det känns på startlinjen. Eller när jag går i mål. Har jag ett ”Jahapp, det var det.” att vänta? Well, om inget märkligt händer så kommer jag ju inte bli besviken. Å andra sidan, jag kommer inte få segervråla heller och det är väl vad som känns märkligast på förhand.
• Ska jag springa i min egen startgrupp 4 (som jag fick slita mig till i och med förra årets resultat och som jag förvisso har kvar även nästa år) eller ska jag sällskapa min sambo i grupp 23 på hennes första start i Göteborgsvarvet? Risken är att jag pratar/peppar sönder henne och att hon upplever mitt pepp som ”bra kämpat lilla gumman” och ”klapp-på-huvudet”-grejen. Vi båda avskyr sånt där förminskande trams men i svettens hetta och låga energinivåer så… ja. Vi diskuterar det här fram och tillbaka men bestämmer oss nog först någon dag innan.
• Nummerlappsutdelningen är flyttad till Svenska Mässan, inne i stan. Rent logistikmässigt blir det sonika en sväng ner till Göteborg redan på fredagen, för att slippa stressen på lördagen. Spontant känns det inte helt optimalt men det kanske betyder mindre folk ute i Slottskogen också? Ska onekligen bli intressant att se.
• 18:30 börjar FA-cupfinalen och när United för en gångs skull spelar en match för en titel så är jag ganska långt bort från en soffa och en finöl. Viaplay i mobilen är räddningen just nu men det kommer ju äta datatrafik något kopiöst. Men, det kanske är helt okej att slinka in eftersvettig och ”doftande” på en sportbar i Haga efteråt. Eller vad tror ni?
• Skorna. I två år har jag sagt att jag ska köpa nya löpardojjor. De här, från 2012-ish, hänger fortfarande med. Men efter det här varvet så… kanske det blir nya.

Nästa år blir det jubileum med tionde varvet, då får jag nog ha större ambitioner. Men, det tar vi lite senare i år. Om en vecka smäller jag in med mitt nionde. Jag känner mig helt mållös inför det.

På flera sätt.