Slynglar, mattelektioner och genvägar

Jag förstår inte. Vad lär sig alla slynglar på mattelektionerna idag? Ingenting? Sover de sig igenom dem eller sitter de och lirar CandyCrush timmarna i ända? Är de ens på lektionerna? Fan tro’t. Häromdagen hände det igen, det där med att jag fick förklara för ett par cyklande ungar om ”vinsten” i att gena genom en kvadratisk yta. Ja jävlar.

Vi bor i ett flerfamiljshus, belägen på en tomtyta på Frösön om 1466m². På två av sidorna har vi gator och mot dessa har vi lite buskar på ett par ställen, i övrigt ganska öppet. Mot de andra två sidorna är det granntomter, avgränsade med häckar och buskar. Trädgården består av lite parkeringsplatser, några träd, en gungställning och merparten gräsmatta. Hela trädgården är av rektangulär form. Så här:

Det som nu då händer emellanåt är att slynglar, men även också fullt utvecklade människor (nåväl, fysiskt vuxna i alla fall, mentalt är mer tveksamt) någonstans fått för sig att det är en genväg genom att i räta vinklar passera genom vår tomtyta istället för att ta den minst lika rätvinkliga gatan ”runt om”.

Genvägarna kan se ut så här:

Så. För att på något sätt vinna tid och korta ner avståndet genom en rektangulär form, eller kvadratisk för den delen, finns egentligen bara ett alternativ – diagonalt rakt igenom. Problemet som uppstår i vårt fall är att det i det närmaste är praktiskt omöjligt.Varför?

Därför att det står ett jävla hus i vägen!

Kort och gott – det finns inga som helst tidsvinster med att gena genom den aktuella trädgården. Faktum är att det är precis tvärtom!

För det första så innebär genväg nummer 1 (den övre) att man måste göra tre svängar istället för en enda, som gatan utanför tomtgränsen innebär. Dessa svängar borde, för främst cyklister, innebära två extra inbromsningar och därmed lägre hastighet. Tidsvinst? Ingen. Färdsträckan? I bästa fall lika lång som om man tagit gatan utanför tomtgränsen. Genväg? Icke.

För det andra, om man tar genväg nummer två (den nedre av bilderna) så behövs det även här två extra svängar plus att man passerar över en gräsmatta. Det i sig borde, för cyklisterna primärt, innebära högre friktion och lägre hastighet. Tidsvinst? Ingen, snarare tvärtom. Färdsträcka? I bästa fall lika lång som om man tagit gatan utanför tomtgränsen. Genväg? Icke.

För det tredje, tidsvinsten blir en rejäl tidsförlust om jag råkar upptäcka vederbörande vilket nu då hänt ett flertal gånger det senaste. Som häromdagen, när jag stod på balkongen och lyckades hejda slynglarna med en rejäl ordsalva rakt i fejset på dem. De fick därmed uppehålla sig utanför huset minst en minut längre och dessutom genomlida min monolog om var en bör cykla och framförallt var en inte bör cykla. Tidsvinst? Ingen. Träningsvärk i öronen och mardrömmar? Högst troligt. Genväg? Icke.

Det är snart läge att dra taggtråd runt huset för att slippa små och stora slynglar från att använda vår tomt som allmän genomfart. Det värsta är kanske inte ungjävlarna utan det vuxna patrask som inte heller begriper bättre än att med räta vinklar försöka gena genom en rektangel, och som dessutom vid ett par tillfällen haft det dåliga omdömet att käfta emot när jag påtalat detta faktum.

Att den siste idioten inte är född än är sedan gammalt. Att nuvarande idioter sätter avkommor till världen är också sedan gammalt. Att nuvarande idioter uppfostrar sina avkommor till nya idioter är, tyvärr, även det sedan gammalt.

Nu ska jag gå ut och sätta taggtråd. Vi hörs i morgon.

Kartbilder från Eniro.se.