Berlin-helg, omstrukturerad hemresa, jobbdagar med hektisk planering inför stundande en arbetsvecka i Göteborg, hundratals bilder från helgen, strulande Lightroom, försäkringsärenden kring resan. Ibland är det helt horribelt skönt att bara släppa skärmen. Och ta en promenad.
Vi gjorde det igår ikväll. Efter att ha smaskat i oss den hemmagjorda burgaren. Som vi avnjöt ute i trädgården. Medan solen sänkte sig bakom husen. Sen konstaterade vi att en promenad kanske var the grej att göra. Vi tog varvet runt Frösöberget. Ni vet, med magiska vyer över fjällvärlden, ljuvliga junidofter av syrén, lagom mycket uppförsbackar, lika många nedförsbackar.
Och så kom vi hem. Med känslan av att vara som en ny människa. Med frisk och skön luft i lungorna och en vettig dos med flås under drygt en timme. Sedan landade jag framför inte bara en skärm utan två. Macbook med blogg, mailsvar och försäkringscase. Och EM på TV:n så klart. Ordningen återställd. Det är den tiden på året när två-tre matcher om dagen ska tittas på, bloggen ska skötas och jobbet planeras.
Då är det faktiskt skönt med en promenad som bryter upp allt ibland.
Ja naturen kan verkligen ge en oanade krafter att ta tag i saker!
Verkligen! Efter hektiska perioder finns det få saker som slår tystnaden där ute!
Fina bilder! (Men lite dåligt med grönsaker i burgaren tycker jag ;))
Alltså FREEDOMtravel. Vaddå grönsaker. Jag eh… åt upp dem först. Typ. 😉
Så rätt, ibland är en promenad faktiskt allt som behövs!
Verkligen Malin. Att bara lufta lungorna under en timme gör verkligen susen!
Glassträd växer vilt i Norrland alltså..? 😉
Burgaren ser förtjusande ut för övrigt, lagom simpel och trevlig! Innehåll..?
Joakim, glassblomman är Jämtlands landskapsblomma. Det fick en ju lära sig redan på mellanstadiet och varje dalslänning längtade till Norrland med den vetskapen. Typ. 😉
Du skriver väldigt bra och beskrivande. Tumme upp för det! fina bilder btw. Burgare såg god ut 🙂
Tack Sara! Burgaren var precis det som en burgare ska vara. Ganska enkel och god så klart. 🙂