Vi tog en promenad efter jobbet igår kväll. Till ett av Frösöns mer klassiska hak, Tages Konditori & Kök. Jag hade inte varit där på flera år men nu hade vi dels ett presentkort och så har stället fått sig en ansiktslyftning och lite annat matfokus för något år. Värt att testa med andra ord. Vi gjorde beställningen, hittade ett ledigt bord och slog oss ner för lite middagstugg i dubbel bemärkelse.

Båda två hugger in i maten, hungriga som vi är. Sällan är det tyst oss emellan men den här gången är det bara mattan av restaurangens ljudkuliss som ligger över oss. 

…MEN DEN DÄR FITTAN SKA INTE HÅLLA PÅ MED SÅNT!

Orden från bordet bredvid oss skär som en kniv genom onsdagssorlet. Det kanske inte var exakt ordagrant men jag hajar till på ordvalet. Tittar på Maria och frågar om jag verkligen hörde rätt. Jodå. Hon hajade till på samma sak. Öronen spetsas och jag börjar lyssna lite mer noggrant på samtalet ett par-tre meter bort.

Mitt i lokalen sitter de, en kvartett taxichaufförer i övre medelåldern och att de alla tjänstgör åt stans största taxifirma går det inte att ta miste på. Gissningsvis är de på arbetspassets lunchbreak så här framåt 18-tiden och en av dem har påtagligt driv i diskussionen. Om jobbet, kollegor, verksamheten, körsystemen, sträckor. Och “fittor”. I en kvart-tjugominuter svär han högt och lågt över allt och ingenting. Helt ogenerat. 

Alltså. Man baxnar. 

Jag har hört folk svära över sina jobb. Jag har hört folk avsky sina arbetsplatser, kollegor, chefer, företag, lokalvårdare, mötesrum, automatiska dörröppnare, långsamma hissar och mer därtill. Det är ingen nyhet att skitsnack och svartmålning inhouse existerar. Men att välja att föra en sådan diskussion i det offentliga rummet, på en publik restaurang som dessutom är i det närmaste fullbelagd. Det är inte bara orutinerat och oborstat. Det är så klart fullständigt idiotiskt och oacceptabelt sett ur företagets egna ögon. Sett ur betraktarnas ögon. Sett ur allas ögon. Och öron.

Att dessutom, iförd företagsbrandad klädsel och arbetsbilen utanför dörren, sitta och slänga sig med kvinnliga könsord? I det debattklimat som råder idag kring könsroller, jämställdhet och allas lika värde? Med barnfamiljer bara några meter bort? 

Alltså. BAXNAR. Det är vad man gör. Men egentligen ville jag bara ställa mig upp och ge dem den mest sarkastiska applåd jag någonsin givit. För att de precis gjort klart första lektionen i konsten att rasera ett varumärke och fullständigt skämma ut sig själva.

Den stora frågan kvarstår ändå – hur ser egentligen Taxi Östersund på det här? Jag kanske måste mejla och fråga.

Burgaren då, jag höll nästan på att glömma den. Jag tog Kyckling Bookburger och tja, den smakade helt okej men jag funderar på om de glömde honungsdressingen, en smula torr var den hur som helst. Stripsen var också sådär. Men ärligt talat. Efter senaste besöket på Clarion Arlanda (som jag inte bloggat om ännu) så är alla andra strips ett par-tre-sju divisioner ner i systemet. Får återkomma om det.

Efter en knappt timme lämnade vi restaurangen och vårt middagstugg. Men tugget hem handlade inte om vår måltid vi just satt i oss. Den handlade om hur ovårdat vissa människor beter sig i det publika rummet.

Sa jag att man baxnar?

Middagstugg

10 KOMMENTARER

  1. Det var så dålig stämning pga hans ordval och dåliga språk, så jag hade helst bytt bord och satt mig någon annanstans. Då jag går ut och äter min middag så vill jag inte sitta och höra grannbordet spy galla över än det ena och än det andra i vår lilla stad, utan jag vill ha en mysig middag med mitt eget sällskap. Det hade jag inte.

    Tråkigt också för Tages kök, då den här händelsen gör att jag inte vill gå dit och äta middag igen i närtid. Jag kommer att välja en annan restaurang nästa gång.

  2. Det är så fascinerande när sånt där händer, att den som gör det totalt verkar sakna insikt om vad de gör. Och vad det faktiskt innebär. Vi brukar ta som exempel på vårt jobb hur Disneyworld jobbar med servicekultur, där alla oavsett tjänst/befattning, måste gå en veckas utbildning i beteende mot kunder och omgivning och företagets kultur, innan de får börja. Tror det skulle behövas på ganska många ställen…

  3. Hur korkad får man bli?! Tyvärr hör jag liknande liknande diskussioner på pendeltåget/tunnelbanan ganska ofta. Folk som sitter och pratar skit om chefen och kollegor i telefon eller medresenärer. Det kan också vara rasistiska åsikter som de ventilerar högt och brett. Braxnar är ett bra ord som beskriver situationen.

  4. Det är helt klart på sin plats att kontakta företaget i fråga. Ett direkt olämpligt beteende att slänga sig med sådana ordval bland allmänheten!

    I sig är det nog rätt omöjligt att helt komma till rätta med nedvärderande prat om arbetsgivare och allt däromkring, men det kan åtminstone då ske med en vuxen och sansad ton…

    • Ja, jag kan avslöja att företaget kontaktades i samband med att blogginlägget gick ut. Fick ett förvisso väldigt snabbt men också ganska sömnigt svar tillbaka tyvärr. Riktigt tråkigt.

    • Ja, nej, jag förstår inte heller det Jenn. Nu har de väl inte monopol men de är onekligen störst. Och kanske är man benägen att bry sig mindre om sitt jobb om man ändå är på väg därifrån?

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här