Så har jag då landat hemma efter några riktigt fina dagar i New York, med bror och mor. Det kommer ju så klart att bli en hel del bloggande om det här men medan jag samlar resterna av mitt jetlaggade jag och klurar på lite sköna inlägg så bjuder jag på lite allmänna noteringar från veckan som gått.
Newark – myntet med två sidor
Jag gillade verkligen inte flygplatsen Newark när jag lämnade New York efter resan 2015. Terminal B, där Lufthansa som vi då flög med avgick från, var så olidligt tråkig att den tävlar med både Tegel i Berlin och Linate i Milano om förstaplatsen.
Förra veckan, när vi anlände Newark, fick dock stället upprättelse. Vi hann kliva av flyget, gå på toa, göra passkontroll, hämta incheckat bagage samt sätta oss på NJ Transit in till Manhattan – på en timme!
…för att sedan återigen landa i Terminal B, eftersom SAS flyger därifrån. Alltså. Ska ni resa härifrån rekommenderar jag varmt ett loungebesök. Både SAS och Lufthansa har egna. Alternativt ett annat flygbolag som flyger från en annan terminal. Eller en annan flygplats. Eller en annan planet (no pun intended).
Bagage på villovägar – igen
Jodå, mitt bagage kom fram. Hela vägen från Newark till Frösön. Ut på bandet åkte min röda väska, som på de fyra senaste månaderna varit ärende för två bagagerapporter. Däremot fick min mor vänta ett dygn på sin (röda!) väska innan den tillslut anlände hennes slutdestination. Well, inget långdraget ersättningsärende dock eftersom hemresor inte täcks av försäkringarna. Dock, tredje gången på fyra månader för mig eller närstående som SAS misslyckas med att leverera en väska från punkt A till C via B.
25000 steg per dag
Det är egentligen sedan gammalt. Att det blir en hel del rörelse under resorna. När jag tittar i min Samsung Health-app så här efter resan visar den att vi snittade 25000 steg per dag (cirka 19 km) under New York-resan! Peaken kom i lördags, när jag och bror startade dagen med 11 kilometers löpning och sedan la på ytterligare 33000 steg i rena promenader (varav Brooklyn Bridge tre gånger). 46000 steg blev det tillslut, när vi landade på hotellet strax efter midnatt.
Personbästa. Och ont i fötterna.
Bränd i New York
Det krävs ingen riviera för att få en solbränna. Eller för att bränna sig. Det räcker med att lägga en heldag i Central Park under en klarblå himmel och 16 graders värme. Utan keps. Utan solskyddsfaktor. Det gjorde ganska ont uppe på huvudet framåt kvällen och det var givetvis orutinerat att inte ha bättre koll än så. Learning by doing (wrong). Undrar om det blir tresiffrig solskyddsfaktor i Dubai…
Den optimala lösningen – på pappret
Jag köpte ju mina Bose QC30 i februari, delvis för att jag ville ha ett par smidiga reselurar där en av tankarna var att de enkelt skulle få plats under min resekudde Ovaer. Det visade sig dock vara en inte helt optimal lösning. Sladdarna från nackskenan på QC30 är lite för korta vilket gör att de inte riktigt gör sig så bra under resekudden.
Det här är dock något jag sonika får lösa. Jag gillar verkligen min Ovaer och jag gillar verkligen mina QC30-lurar. Att ge upp någon av dem finns liksom inte på kartan. Kombinationen i teorin är ju optimal med brusreducering och in-ear tillsammans med sovmöjligheterna så jag får bara hitta en bra lösning. Punkt.
Mäktig början och vacker avslutning
Hemresan från Newark via Köpenhamn bjöd först på en vacker takeoff med ett upplyst storstadsområde under oss. Plötsligt såg alla skyskrapor så små ut där de försvann i mörkret. Avslutningen gick inte heller av för hackor, när vi rundade Öresundsbron och gick ner på Kastrups bana 30.
Vad har vi sagt om fönsterplats nu igen?
