Det snöar. Och snöar. Och snöar. Även om det kanske inte har ramlat ner särskilt mycket just den senaste veckan så känns det ändå som att det mest snöar hela tiden ändå. Jag har aldrig sett så mycket snö i den här stan som den här vintern. Helt barockt.

Igår var det inget undantag. Det snöade. Och hade gjort hela natten. När vi stod vid Storsjöns strand och tänkte åka lite längdskidor på sjön så såg vi dels knappt stan och inte heller något folk. Ingen av oss var särskilt sugna på att göra egna spår heller, så vi åkte helt enkelt hem igen och skottade snö istället. Vi fick så att säga träning ändå.

Dryden i ett snöigt Östersund

Sedan visade det sig att Verkö slott, som ligger på Verkön i Storsjön, hade vinterpremiär igår så hastigt och lustigt satt vi plötsligt i bilen på vägen dit, en bilresa på knappa halvtimmen. Egentligen var jag inte superpepp på idén eftersom jag var galet kaffesugen och mest ville dra in en stryktipsrad medan snöyran pågick utanför.

Nåväl. Det blev en minirroadtrip ändå. Vi fick åka lite isväg för första gången på några år och tog sedan skotersläde från Tivars på Norderön och ut till Verkön. Om jag inte var pepp innan så var jag mer på efteråt. En fantastiskt fin lunch ute på slottet och massor av vinter. Februari när det är som allra bäst. Det är vinter när det ska vara vinter. Riktig vinter.

Ivägen från Isön till Norderön Ivägen från Isön till Norderön Playa TivarSkoter till Verkö Slott Renskav på Verkö Slott Levande ljus på Verkö Slott

Och egentligen. Jag gillar när det är vintrigt, ruggigt, kallt, snöyrigt och allmänt jävligt. Känslan är jädrigt fin när tjockaste täckbrallorna åker på, dunjackan värmer gott och mössan är så långt ner den kan komma. Att då dessutom få sätta sig till bords på en ödslig ö, med en värmande brasa, äta en härlig lunch och njuta av lugnet som ligger över rummet. Medan vädret pågår utanför.

Svårslaget.

Dryden i vinterjacka

4 KOMMENTARER

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här