Black River Gorges – Mauritius gröna berg- och dalbana

Frukosten på Tamarina Golf & Spa Boutique Hotel är avklarad och taxichauffören väntar på oss vid entrén. Vi har bokat en egen bil som under fem-sex timmar ska ta oss runt på Mauritius sydvästra delar. Här breder nationalparken Black River Gorges ut sig och det är vår tänkta höjdpunkt för dagen.

Det här är ett populärt område, där det exempelvis finns gott om vandringsleder. För oss är det dock inget alternativ, stora delar av Black River Gorges är stängt och vandringslederna är avstängda efter cyklonen Berguittas framfart en vecka tidigare. Till vår taxichaufförs förtret dessutom, eftersom han mer än gärna vill visa upp den här grönskande berg- och dalbanan lite mer på djupet.

Vi tar istället sikte på Chamarel, precis i utkanten av parken. Vyerna på vägen dit är plåster på såren. Minst sagt.

Mauritius

Chamarel och 90 meters fallhöjd

Via några småvägar upp i bergen parkerar vår chaufför tillslut bilen. Vi tar trapporna upp på en liten höjd och får en naturskön vy i blickfånget. Chamarel Waterfall faller fritt, rakt ut från berget, och träffar inte mark förrän närmare 90 meter. Det här är Mauritius högsta vattenfall och vattnet strilar, på avstånd, ganska lugnt och stilla ner i vegetationen. Stillsamt. Vackert. Mäktigt.

Verklighetsanpassat vid Seven Coloured Earths

Några kilometer från vattenfallet är det återigen dags för ett stopp. Verkligheten har hunnit ifatt djungeln på Mauritius och vi möts av en förbudsskylt som förmodligen inte suttit uppe särskilt länge. Drönare gör sig icke något besvär över Seven Coloured Earths.

Varför det här naturfenomenet har uppstått är inte helt klarlagt än. Det som man däremot vet är att den här sanden har bildats genom att vulkaniska bergarter trängt upp till ytan och att den smälta vulkaniska stenen kyls ner vid olika yttertemperaturer. Huvudfärgerna i marken är alltså järn och aluminium, som står för de röda och antracit-blå-purpur-färgerna.

Ungefär så. Jag är ingen geolog (som ni kanske märker), och det hade dessutom regnat en stund innan vår ankomst vilket gör att de här berömda färgerna inte kom till sin fulla rätt.

Fast det var i alla fall fritt från drönare.

Black River Gorges grönskande vidder

Vår chaufför tar oss vidare genom Black River Gorges, på den huvudväg som skär genom parken. Regnmolnen hänger tungt på sina håll. Vid Gorges Viewpoint stannar vi till för ytterligare en naturupplevelse. En promenad under trädkronorna får vi innan landskapet öppnar upp sig vid utsiktsplatsen.

Små strilande vattenfall kryper ut från djungeln och försvinner längs med bergväggarna och ner i de grönskande dalarna. Där skulle vi kunna ha vandrat, om säsongen varit en annan och vädret lite mer behagligt. För värme i all ära, men några avancerade turer gör man inte i den här luftfuktigheten och när 30°C-strecket är passerat. I alla fall inte i sandaler och utan en ordentlig dagspackning.

En familj med apor sitter i en trädkrona precis bredvid och blir nyfikna när ett gäng andra apor (…) börjar locka dem med mat. Allt för en bra Instastorie, vad det verkar. Vad de matlockande aporna inte riktigt begriper är att de riktiga aporna kan bli aggressiva om de inte får sin vilja igenom. Mycket riktigt går de snart till angrepp och så blev det förmodligen ingen särskilt lyckad Instastorie av det här tillfället. Med all rätt. Jag hinner fundera på vilka av aporna som egentligen var apor.

Fast jag släpper snart det där och ställer mig och sveper med blicken över det gröna landskapet. Alltså. Det här är så vackert. Så. Vackert.

Nästa gång – riktiga skor

Regnet börjar tillta igen och vi springer hukandes tillbaka till vår taxi som väntar. Den tar oss snart österut, ut ur berg- och dalbanan och Black River Gorges. Trots att vår roadtrip bara är halvvägs slumrar vi nästan lätt till innan nästa anhalt.

En annan gång hade jag tagit med mig riktiga skor. En annan gång hade jag varit här en annan tid på året. En annan gång hade jag gjort en dagstur i Black River Gorges. Till fots. Och lämnat bilen vid nationalparkens entré. Det finns med andra ord goda skäl att göra ett återbesök. Fast vår dagstripp i baksätet på en taxi dög onekligen, och mer där till.

Jag undrar om vi inte precis fått se Mauritius kanske vackraste område? Förmodligen.

Läs mer om Black River Gorges

11 KOMMENTARER

  1. Pinsamt – har sett både vattenfallet och den färgade jorden, men inte riktigt förstått att vi var i en nationalpark med fina vandringsleder och utkiksplatser i grönskan. Dock gjorde barnen i sällskapet att vandring knappast hade varit aktuellt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.