Happy Monday – det här är till er, kära läsare!

Det blev ingen riktig brygga i helgen, där jag kunde sitta och titta på vågorna och solnedgången. Men väl lite egentid i fredags. Där jag i lugn och ro kunde spela FIFA på PS4:an några timmar, fiska flygbiljetter som jag aldrig bokade och mer konkretisera mitt projekt med vårstädning. Fast som mer blir en åretruntstädning. Jag återkommer om det senare i veckan. Det kommer att ge ganska många av er ganska mycket dåligt samvete, i alla fall av historiken att döma i min serie om liknande inlägg tidigare. Klipphängaren alltså! Ni skakar av nyfikenhet, det ser jag!

Men! Jag måste så klart rikta ett stort tack till er som på ett mycket fint och lyckat sätt hjälpte till att rösta mig hela vägen till final i Momondos tävling för resebloggare, som jag skrev om för några veckor sedan. Tack vare era röster är jag en av tio i kategorin video som, via juryns skarpa ögon, har chansen att vinna tävlingen. Och vinna är fint, det är ju sedan gammalt. Kvällen den 23 maj, under ett event i Stockholm, vet vi!

Men kategorin video? Det här är ju en blogg i text- och bildform? Ja, det är det. Men jag har en kanal på Youtube också. Om ni inte redan följer den så kan jag så klart varmt rekommendera den (inte alls partisk i sammanhanget). Jag gör skäl för namnet där, så att säga.

Finalist i Momondos tävling för resebloggare
Foto: M. Engström (under vandringen till Lunndörrspasset)

Ska vi hålla där för idag? Nja, det tycker jag inte. Det finns en pretty much rolig grej till att berätta. Bloggen har nämligen landat (no pun intended) in på en tio-i-topp-lista över Sveriges bästa resebloggar. Igen! Den här gången är det PR-byrån Cision som gjort research och kommit fram till att FlyingDryden är vårt lands fjärde bästa reseblogg.

Fjärde! FJÄRDE!

Precis utanför prispallen. Fan. Men okej, nu ska jag inte vara sån.

Det som är så fint är att ni som läser återigen är en starkt bidragande faktor till framgången! Metodiken som Cision använt sig av utgår från inlänkar, relevans, hur ofta den uppdateras, läsarkommentarer och populäritet i sociala medier. Så igen då, stort tack för att ni hänger här. För att ni läser. Engagerar er med kommentarer. Skickar några fina mejl ibland. Och så vidare.

Utan er hade jag nog bloggat i alla fall, men det blir betydligt roligare så här. Det tycker i alla fall jag. Jag hoppas att ni hänger kvar, att ni fortsätter engagera er och kommentera där ni känner att ni vill kommentera. Och så ska jag bli bättre på att svara snabbare på det ni skriver.

Och det kommer så klart fler resor. Jag bokade faktiskt en i helgen, till sist. Men det får bli ett inlägg om det framöver…

Bloggtoppen hos Cision

12 KOMMENTARER

  1. Heja dig i allt! Jag är inte med på den listan. Det är rätt intressant hur det mäts egentlinge. För däremot är jag med på en stor lista över Scandinaviens 50 bästa av samma samma skäl. Starka inlänk, poppis i SoMes osv. Så verkar bero lite på vem som mäter, det där 😉 På den listan är bara jag, Sofia och Lola med tror jag. Aka både trött på listor och tävlingar av det här skälet. Tycker det är lite hitte-påigt och inte trovärigt, som du kanske märker.

    • Så är det ju men ibland får man ta vara på tillfällena som ges tycker jag. Det här var ett sånt tillfälle. I vår bransch så är det ju också många ”hitte-på”-grejer. Vad är det som INTE är hitte-på egentligen? Och vad är hitte-på kontra äkta eller på riktigt? När blir det på riktigt? I grund och botten handlar ju det här om varumärken som vill stärka sin ställning och få plats i våra kanaler. Men man får ju också ge framförallt Momondo då de satsar både på festligheter och prispengar i sammanhanget. Det ser i alla fall jag som mer äkta än något annat. 🙂

  2. Ja. Det är ju så att om en gillar tävlingar och sånt kan man säkert se förbi det hitte-påiga. Men gillar man inte heller tävlingskulturen till att börja med blir det svårt att komma förbi. Lite som Bodil Malmstens ångest över att ta emot pris från Kungafamiljen då hon tyckte hela konceptet var förlegat och inte trodde på monarkin. Hon hade ångest innan utdelningen men det slutade med att hon tog emot priset och var glad ändå. överlevde, gick vidare. Ibland får man väl också acceptera att det är inte en själv som bestämmer det där även om det vid en första anblick ser hitte-påigt ut.

    • På ett sätt gillar jag tävlingskultur. Jag är lite uppvuxen med det i och med allt idrottande jag hållit på med. Men som jag och du har diskuterat i andra saker så är vi båda två lite trötta på det här ständiga jagandet också, vilket det vore så oerhört skönt att komma bort från ibland. Mina två senaste dagars krasslighet har gett mig tid att reflektera lite över vad som är viktigt. Det får väl bli ett halvflummigt inlägg om det framöver tänker jag…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.