Jag bokar alltid fönsterplats. Om det inte är några speciella omständigheter vill säga. Annars hittar ni mig alltid där. Långt bak dessutom, om det är ekonomiklass. Efter en lång arbetsdag i Stockholm så längtar jag lite efter att få sätta mig längst in och stirra ut, eller bara luta huvudet mot väggen och slumra en stund. Förutom på senaste flighten. Då satt det redan en man på 25F, fönsterplatsen längst bak som jag omsorgsfullt valt vid incheckningen några timmar tidigare.

Den var millisekunder bort. Tillrättavisningen. Om att han satt på mitt säte. Jag var trött och på lätt dåligt humör. Jag tog gångplatsen. Boarding completed. Mittensätet tomt. Och jag lät honom sitta kvar. Ibland får man sonika välja sina fajter.

Den här gången fick jag valuta för beslutet. På ett annorlunda sätt. Jag tror aldrig jag sett en man i hans ålder, kring 70-snåret kanske, nyfiket titta ut genom fönstret så mycket. Vid lastning. Vid pushback. Vid taxning. Vid takeoff. Efter takeoff. Under flighten. Inflygningen över Östersund. Landningen. Och hela vägen tills vi stannade på plattan på Åre Östersund flygplats. Det var förmodligen som att uppleva en äldre version av mig själv.

Det värmde i kroppen att se det. Jag hoppas att jag också behåller den nyfikenheten ju äldre jag blir och ju fler flygresor jag gör. Och det gäller inte bara flygresor utan livet i allmänhet.

Jag vill aldrig låta jakten på nyfikenheten ta slut. Jag vill aldrig dölja min nyfikenhet. Jag vill aldrig bli världsvan, tråkig, torr och loj inför saker jag redan upplevt femtioelva gånger, även om jag garanterat både gör och kommer att göra det utan att jag tänker på det. Jag vill fortsätta bli spralligt uppihejsan över tillsynes skitsaker.

Skitsaker som att få sitta vid en fönsterplats på en reguljärflygning mellan Stockholm och Östersund. Även om jag så är 70 år. Oavsett om det är trettonde flygningen på tre veckor eller första någonsin.

A320neo och hejdå Östersund

17 KOMMENTARER

  1. Vad roligt att han fick njuta av resan.
    Jag väljer olika platser varje gång. Vill jag av fort? Har jag bagage eller ej? Tror jag att planet är fullt eller inte? Från vilket håll kommer solen in?
    Man kan aldrig fundera för mycket på vilken plats som blir bäst just denna gång. 🙂

    • Det är sant, jag brukar också tänka lite strategiskt och framförallt om jag har anslutningar som väntar. Men ska jag “bara” till jobb eller hem så skiter jag i tre minuter hit eller dit. Men ja, jag funderar också. Långresor ska vi inte prata om ens. 😉

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här