Ibland får jag frågan. Ibland funderar jag själv. Hur hinner jag med allt (vad nu ”allt” är). Jobba heltid, resa, träna, sköta vardagssysslor, blogga, lira lite TV-spel, jobba, resa, träna, sova och sedan resa lite mer. Hur i hela fridens namn får jag in allt det där i vardagen, när vissa klagar över att de knappt hinner något mer än att jobba?
Finns det något enkelt svar? Och hur hinner alla ni andra med era saker?
Jag kan till att börja med konstatera att jag har det ganska ”enkelt”. Lägenhet, barnfri och 20 minuters promenad till jobbet som kontorsråtta. Jag tror att det är själva kärnan i alltihop. Jag har i det närmaste egentid där många andra både har hus att sköta om, ungar att skjutsa runt och pendlingstider utan dess like.
Oceaner av tid?
Så sett borde jag ju ha oceaner av tid. Fast det har jag inte. Jag får också prioritera saker. Upp och ner. Fram och tillbaka. För att även jag har en hel del saker som tar tid, trots att det inte gäller livsuppehållande åtgärder som att utfodra ungar, se till att de andas och även ha koll på hustaket så att det inte rasar in.
Så. När alla andra sätter sig i bilen och skjutsar barn eller drar på sig blåstället och renoverar huset, då sätter jag mig och spelar Playstation. Eller klipper klart en resefilm för Youtube-kanalen. Eller drar på ett träningspass på gymmet utan att ha bråttom hem. Eller skriver klart något av utkasten här på bloggen. För att jag kan. För att jag har lust. För att jag vill.
Ingen större skillnad
Och egentligen, det är ingen större skillnad på att hinna och att inte hinna, för mig kontra någon annan. Jag kan inte heller förstå hur folk hinner med att renovera sina hus, skjutsa barn till aktiviteter och mecka med bilen. Det är sådana saker som inte får plats i mitt liv.
Med andra ord. Det kanske verkar som att jag hinner med hur mycket som helst, i alla fall det som syns utåt i mina kanaler. Jobba, resa, blogga, träna och göra (enligt mig) roliga saker. Allt sker ju dock på bekostnad av något annat, eftersom även jag är bestyckad med ett 24-timmarsdygn.
Så. Hur hinner jag med allt? Well, det gör jag inte. Det är precis som för alla andra.
Intressanta tankar! Jag får också frågan hur jag hinner med allt: att driva eget företag, sköta ett jättehus, ha två ungdomar som fortfarande bor hemma, träna och blogga.
Även i mitt fall vinner jag mycket på att ha nära till jobbet. Jag bestämmer ju själv var jag jobbar: ibland hemma men oftast på mitt kontorshotell som ligger cirka fem minuters cykelväg hemifrån. Att bo i en småstad gör ju att man har nära till allt.
Klart jag har mer egentid nu än när barnen var små. Men mycket handlar ju också om prioriteringar. Jag prioriterar aldrig bort promenad- och träningstid, stryker bara kläder i nödfall (vad sjutton ska man stryka handdukar etc för?), städar oftare de rum vi använder än de vi inte använder och bloggar inte varje dag. 😀
Det låter hur som helst som om du har ett riktigt bra liv! Jag är också nöjd.
Ja, det finns många fördelar med mindre städer och en av dem är ju att allt är så nära. Vi slipper korsa storstadens alla delar för att komma någonstans. Bra poäng som jag tror att många glömmer bort. Bra med prioritering av friskvård. Det är sånt man bara ska ha tid men nu, för alternativet är att ha tid att vara sjuk senare i livet. Det tror jag inte att någon vill… 🙂
Det är så lätt att jämföra vad andra hinner med och inte hinner med. Precis som du skriver tror jag mycket handlar om att man glömmer bort att man själv hinner med sådant som den man tror ”hinner med allt” kanske inte hinner med. Själv har jag ett hus att ta hand om, som just nu har ruggit oklippt gräsmatta – för jag hann med dagens långpass löpning. Men jag hann inte med gräsklippningen. Sen hann jag med att läsa lite bloggar, för att jag inte hann med en långfilm – eller att gå och lägga mig tidig. Planering och prioritering heter det väl!
Planering och prioritering är det som är grejen och där är vi ju olika. Jag är ju som dig och föredrar ett långpass framför gräsklippning så klart
Agree, får också den frågan ofta. Jag tycker att jag hinner med mycket när jag har fullt upp, men när det är lugnt kan en hel dag gå åt att göra en grej. Sen handlar det ju mycket om prioritering också, man får prioritera det som är viktigt för en!
Exakt, prioritering. För det är ju så andra gör som prioriterar saker som jag inte prioriterar. Och ja, det är ju när man inte har nånting att göra som man inte får gjort något heller. 🙂