Europas länder – mitt första, längsta, kortaste och senaste

Listor ändå, visst gillar vi dem? Jag gör det i alla fall och den här gången hämtar jag inspiration från mina resebloggarkollegor på 4000mil. Även FreedomTravel har hakat på och den här gången handlar det om europeiska länder, närmare bestämt om mitt första land utanför Sverige, mitt sista, bästa, kortaste och så vidare. Jag kastade även in mitt senaste nytillskott på listan.

Min ”karriär” började redan som sexåring och jag tänker väl att den inte är slut heller än på ett tag. Så, då kör vi eller?

Första landet – Danmark

Sommaren 1986 var vi på campingsemester i Helsingborg. En av dagarna tog vi 25-minutersfärjan över till Helsingör och därmed var mitt första utlandsäventyr ett faktum, sex år ung.

Av den danska vistelsen har jag inte så mycket minnen men campingen i Helsingborg har jag några mer konkreta bilder från. Min tre år äldre bror umgicks med en tjej från Norrköping (Helena tror jag hon hette) och vi klättrade upp i ett träd där vi kunde se över till Danmark. Fast fysiska bilder är det sämre med, möjligtvis i ett familjearkiv någonstans.

Senaste nya landet – Färöarna

Jag har en dragning till karga platser och senaste nytillskottet i europeiska länder går verkligen på steroider i det sammanhanget. Vi hyrde bil och tog oss runt på Färöarna under en fantastiskt långhelg i mars 2018. Snö, sol, regn, någon enstaka plusgrad och kanske några av de vackraste vyerna jag sett. Maj gadd, säger jag bara.

Sista landet – bra fråga

Väldigt svårt att säga något om det här, det kan ju bli vad som helst. Troligtvis kan det dock handla om något land österut. Hela Östeuropa är ganska sparsmakat hos mig, med Tjeckien, Ukraina och Balkan som enda erfarenheter hittills. Men en gissning då, ska vi säga Moldavien eller Nordmakedonien? Bara därför blir det väl Grekland eller Skottland.

Mesta landet – Tyskland

Även om jag inte dedikerat besökt Tyskland flest gånger så har landet ändå passerats på bilvägen till Italien, Österrike, Holland och så vidare. Jag har, förutom att susa fram på Autobahn, både tältat, bott på hotell, gått på mässa och besökt allt från storstäder till pittoreska småstäder.

Så ja, där har jag varit fler gånger än något annat land. Fler gånger än Norge och Danmark faktiskt.

Bästa landet – Tyskland

Och kanske har den här punkten att göra med att jag varit här flest gånger. Jag gillar Tyskland, dels för att det känns som ”ordnung”, att saker oftast bara har fungerat men också för dess outtömliga variation. Från Nordsjökusten i norr till Alperna i söder, däremellan storstadsområden, vackra vindistrikt och mäktiga tågstationer.

Plus att jag upplever tyskarna som utomordentligt trevliga! Och det minns jag att jag tyckte redan vid första besöken. Som nio-tio-elvaåring.

Längsta landet – Spanien

Jag var helt inne på att säga Italien, efter en hel del drygt veckolånga resor dit i början av millenniet. Alternativt Tyskland, som vi bilsemestrade i när jag var liten. Sedan kom jag på den ospecade charterresan jag gjorde till Teneriffa i maj 2000. Där var jag i två veckor och festade hårt i en vecka och tog det lite mer piano veckan efter, på grund av att mitt resesällskap blev redigt misshandlad på huvudgatan i Playa de las Americas.

Kortaste landet – Vatikanstaten

En kort sväng förbi Vatikanen när jag var i Rom 2002, men så mycket mer än så blev det inte. Annars finns det länder jag bara varit en dag i, eller några timmar. Två heldagar i Monte Carlo och två stycken tretimmarsbesök i Liechtenstein tänker jag främst på i de fallen.

Hur ser er lista ut?

Så. Det här var mina europeiska länder. Det kan vara så att den här listan förändras redan i höst. Men ni då? Om ni skulle svänga ihop en sån här lista, hur skulle den se ut? Kommentarsfältet finns här nere, bara att gå loss!