Resan till Sydney, Melbourne, Great Ocean Road och Singapore bjussade på en hel del upplevelser. Allt från fina fynd, riktigt gott kaffe, varma dagar och härliga ögonblick till smaklöst kaffe, dålig sömn, besvikelser och några rejält pulshöjande upplevelser. Alltså, ni vet sånt där som borttappat pass och ormmöten.

Jag noterade ner ett antal av upplevelserna längs vägen. Så, då kör vi väl? Här är den långa listan med resans…

  • …fynd: Bara några dagar innan avresa hittar vi vårt fynd. Fem nätter i ett lägenhetshotell med frukost och ypperligt läge. Vi kastar in en hopsparad frinatt via Hotels.com plus återbäring hos Refunder. Slutnotan hamnar på 2600 SEK.
  • …betalmedel: Kort. Vi tog ut australiensiska dollar och använde noll av dem. Kort och blipp överallt!
  • …bästa kaffe: På ett litet italienskt cáfe vid stranden i Port Melbourne blir vi serverade en sådär supergod mugg svart kaffe. Resans bästa.
  • …minst smakfulla kaffe: Det såg intressant ut, kaffet i tepåsen på tåget till Melbourne. Men särskilt smakrikt var det inte. Långtifrån.
  • …värsta doft (och smak): Durian. Fruktens motsvarighet till surströmming. Jag smakade fragment av ett duriankex och alltså… tänk er en blandning av död hund, bakisfis och en möglig aborre. Tillsammans.
  • …dyraste: En Singapore Sling på Raffles Hotel är god. Men dyr. 260 spänn-dyr.
  • …hotell som vi inte bodde på: The Fullerton Bay Hotel i Singapore bodde vi alltså inte på. Men, vi var i alla fall inne i den “lilla” lobbyn en sväng och tänkte att “Här bor vi förmodligen… inte nästa gång heller!“.
The Fullerton Bay Hotel
Lobbyn till The Fullerton Bay Hotel talade sitt egna språk. Men nej, här bodde vi inte.
  • …bästa pryl: Wifi-pucken, som vi köpte data-simkort till både i Australien och i Singapore. Gudomligt skönt att slippa jaga wifi-ställen och ansluta till osäkra nätverk (även om jag kör VPN på mobilen). Har ett blogginlägg om saken här.
  • …mest irriterande pryl: Min träningsklocka (Garmin Fenix 5) som envisas med att mäta varenda löpsträcka helt fel. Nu när jag är hemma ska jag blåsa om den och ge den en chans till. Den mätte upp maratonloppet till 45 kilometer. Det är väldigt långt från okej.
  • …stegrekord: 70400+ steg! Maratondagen började klockan 03 och slutade 22. Däremellan promenader, en mara och fler promenader. Kommer att bli ett svårslaget rekord!
70000 steg!
En suddig bild på ett knivskarpt rekord – över 70000 steg blir svårslaget!
  • …mest överskattade: Singapore Airlines levde i mitt tycke inte alls upp till hypen. Kanske var det just mina höga förväntningar som sänkte allihop? Nåväl, måttligt impad.
  • …kallaste: Första dagen i Melbourne var verkligen inte mysig. Från ett sommarvarmt Sydney till isande kalla Melb. Det var längesedan jag var så genomfrusen som den dagen.
  • …varmaste: Söndagen i Singapore, 31°C. Ändå behagligt, när jag tänker efter.
  • …mäktigaste: Great Ocean Road och dess praktfulla äkthet var precis den natursköna roadtrip som jag drömt om. Eller nej, den var bättre.
  • …slingrigaste: Turtons Track, längs samma vägsträcka. 12 kilometer enfilig, smal och snårig väg genom prunkande regnskog. Rekommenderas varmt som omväg!
  • …lärdom: Vänstertrafik behöver inte vara krångligt. Inte ens rondeller. Kör automatlåda, använd GPS, hjälp varandra och följ trafikrytmen. Då löser sig det mesta. Och mycket faller faktiskt på plats när man väl sätter sig bakom ratten, även den är ju på “fel” sida.
Singapore Airlines B77W på Changi
Lätt överskattat – Singapore Airlines levde inte upp till förväntningarna jag hade.
Iskallt i Melbourne
Bitande iskallt första dagen i Melbourne.
Turtons Track
Turtons Track såg mestadels ut så här under drygt en mil.
  • …högsta puls, 3:e plats: Ormen som slingrade sig ut en dryg meter framför mig, på en av stigarna längs Great Ocean Road. Jag “WOOOW!!!”:ade och tog fem steg tillbaka. Min research har landat i att det var en variant av tigerorm. Den är tydligen giftig. Som allt annat i Australien.
  • …högsta puls, 2:a plats: Alla försök att få upp tanklocket på hyrbilen slutade med att jag testade låsa upp och låsa alla dörrar. Sedan lämnade jag bilen. Med nyckeln i. Och tre av fyra dörrar var låsta. Lyckligtvis var förardörren öppen, men innan den upptäckten hann pulsen stiga. Rejält.
  • …högsta puls, 1:a plats: “Min handväska är inte din ryggsäck!” sa Maria när vi skulle betala för oss på en restaurang. Plånbok, lite kontanter men framförallt hennes pass var alltså på vift i Singapore, dagen innan hemresa. Väldigt sub-optimalt. Vi gör klart för oss var den borde vara glömd, joggar dit och kommer fram tre minuter innan caféet skulle stänga. Den var upphittad och inlämnad. Någon har förhoppningsvis fått en rejäl bonus på sitt Karma-konto.
En förmodad Tigerorm
Ormen som fick mig att backa fem steg. Förmodad tigerorm, fler bud?
  • …besvikelse 1: Takbaren CeLaVi, som jag blev smått kär i sist gång i Singapore. De gjorde givetvis business av att det var F1-helg och saltade priset från SGD 22 till 48! Mervärdet? Cirka noll, plus att bästa platserna blivit VIP-paxade bord som dessutom stod tomma. Nej, fy fan vad tråkigt.
  • …besvikelse 2: Tolv Apostlarna. “Höjdpunkten” på Great Ocean Road om man ska tro turistbroschyrerna. Och det verkar folk göra, för det var helt galet med folk där medan andra betydligt finare platser var helt folktomma. Trist på ett ställe med så mycket potential.
Tolv apostlarna
Tolv Apostlarna, med ivriga selfie-besökare som delvis förstörde upplevelsen.
  • …åfan!?: De flesta hotellen i Singapore var fullbokade dagarna innan vår ankomst och vi förstod inte riktigt varför, förrän första morgonen när jag kollade Google Maps. Då såg jag Formel1-banan utritad på kartan, vilket så klart förklarade det mesta.
  • …wow!: Ni vet, när man kommer till en plats som man dittills bara sett på bild hundratusen gånger. Som Operahuset i Sydney. Mäktig känsla att se det med egna ögon!
  • …”meh!”: Vare sig Sydney eller Melbourne erbjöd flerdagarskort för kollektivtrafiken. Istället fick man fylla på korten och så drogs det pengar från dem beroende på hur mycket och långt man åkte. Riktigt tramsigt.
  • …naaaaaw!: Alla härliga australiensare ändå. “G’day mate!” och “No worries mate!”. Överallt. Och det kändes naturligt hela vägen.
Jag och Operahuset i Sydney
Det där Operahuset i Sydney har man ju sett förut. På bild i alla fall.
  • …bästa sömn: Efter 36 timmars vakenhet varav 24 av dem i flygplan så satt det onekligen väldigt skönt med en riktig säng i Sydney. Vi sov som små grisar.
  • …sämsta sömn: Sömnen på nattåget efter maran var inte någon världsklass, även om flygresorna inte heller erbjöd så bra sömn. Men tåget var skumpigt, ganska varmt och så var jag på gång att bli förkyld. Men fortfarande bättre än sittplats.
  • …öppna hotellrum: Ibis Style MacPherson i Singapore. Ni vet, där toaletten och rummet i övrigt är samma sak. Ingen privat stund för morgonbestyren här inte. Ett av livets stora mysterium, hur kan man designa rum som dessa?
  • …boendebonus: Tvättmaskinen i lägenhetshotellet hade vi inte noterat när vi bokade rummet. Vi hann alltså tvätta kläderna efter våra lopp i Sydney. Guld!
  • …gnidigaste hotell: Samma lägenhetshotell i Sydney hade gratis wifi – på max en gig datatrafik per dygn! S-e-r-i-ö-s-t-? Då kan det lika gärna kvitta.
Överslafen i sovvagnen
Överslafen på nattåget mellan Sydney och Melbourne. Jag sov inte jättebra här.
  • …härligaste grej: Att få komma in bakom kulisserna är alltid spännande. Inför dagarna i Melbourne erbjöds vi boende hemma hos några som vi träffade på Svalbard för ett par år sedan. Vi tackade ja direkt och fick lära oss en hel del om livet i Melbourne. Väldigt lärorikt och något helt annat än hotell.
  • …störst ögonblick: Tårarna började spruta när jag såg Operahuset och hade en kilometer kvar på maran i Sydney. Det var hysteriskt stort att få gå i mål där och jag har nästan fortfarande svårt att ta in att maran är avklarad. Hur fan ska jag toppa det där? Ska jag ens försöka?
Sista kilometern innan målgång var episk!
Vid 40,7 kilometer. En av de häftigaste avslutningarna jag någonsin haft på ett lopp!

SKICKA KOMMENTAR

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här