Knappt 30 mil enkel väg är ju egentligen ingenting. Men visst, det är aningens stökigt för att åka över dagen. Och så ligger det ju lite off och inget ställe jag naturligt åker förbi. Det närmaste jag överhuvud taget varit skidorten var när jag hängde på photocation i Särna för två år sedan. Men plötsligt händer det. Förra veckan gjorde jag äntligen premiär med utförsåkning i Idre.
På tisdagen öppnade nya grannen Idre Himmelfjäll sina backar och jag var där och testade utförsåkningen under en dag. Det känns fortfarande som i startgroparna och allt är så klart långtifrån färdigt. Men det byggs frenetiskt och om några år är det förhoppningsvis ännu mer fart där. Annars var det familjevänligt och vackert, allra helst i den magiska vinterskruden som lagt sig över Dalarna de här dagarna.
Idre Fjäll under blå himmel
När vi ändå övernattade i Idre så ville vi testa utförsåkning i Idre Fjäll, så det gjorde vi på onsdagen. Alltså, det ”klassiska” Idre. Eftersom säsongen öppnade ”officiellt” först ett par dagar senare så var en hel del backar stängda, precis som caféer och restauranger.
Men, det innebar ju också en i det närmaste helt folktom anläggning!
Tänk er att stå på toppen av liften Väst 6:an och ha hela Västbacken helt på egen hand. Alldeles behaglig lutning för att kunna stå på och få härliga skär i orörd manchester. Med Dalarnas och Norges fjäll som kuliss under en nästan blå himmel och fem-tio minusgrader. Om inte det är livskvalitet så vet jag inte vad som annars är det.
På nordsidan var röda Carvingsvängen öppen och den bjöd också på härlig åkning. Dock ner i skuggsida och säkert -20°C, vilket gjorde liften upp lite väl kall.
Som sagt. Det var en del stängt. Toppen av Idre Fjäll var inte öppen alls, så dit tog vi oss aldrig. Östsidans backar (där brantaste Chocken ligger) var också avspärrade och dagens enda svarta upplevelse blev i Västbranten. Den var fin, men kanske lite kort.
TIPS | Pistkarta över Idre fjäll
Mest rött, blått och grönt
Om jag får spekulera lite så var det nog Idres snällaste backar som vi fick pröva på. Av nio svarta pister var en öppen och på det hela var det mest rött, blått och grönt att åka i. Inget fel i det men det gjorde också att vi bara la en halvdag på vår första utförsåkning i Idre.
Fast jag ska medge att jag blev lockad av att åka tillbaka, när det är lite mer säsong och mer öppet. Det var mer än en gång jag spanade mot de tillsynes härliga fjällstugorna och suktade efter afterski på en terrass, med en varm choklad handen och sedan ett snöbad och en kokande bastu.
Lätt att tänka den tanken när det är -15°C ute. Det där kanske får bli ett projekt för nästa vinter. Den här dagen nöjde vi oss med en halvdag i backen följt av burgare på Understället innan vi rullade hem mot Östersund. Det som dock slog oss båda två var hur skidsugna vi var. Och är. Den här säsongen ska det bli mer än två skiddagar, var så säkra!
Oj så vackert!
God jul på dig 🙂
Ja, fantastiskt vackert! 🙂 God jul det samma!
Vilken magisk skiddag ni fick! Ser ut att passa familjer med breda och flacka nerfarter.
Ja, fantastiskt fin dag! Kallt och krispigt som det ska vara! 🙂
Härligt! Är också så skidpeppad, alltså alpint (och skejt som vanligt men eftersom jag tjatar så mycket om det måste jag förtydliga 🙂 ) hade bara tre skiddagar ifjol och de var i maj….! Tänkte börja liiite tidigare i år 🙂
Jag tror jag fick två eller tre skiddagar förra året också. Sorgligt eftersom vi bor så nära alltihop, så i år får det absolut bli ändring på det. Helst innan maj, haha!