Så gick sommarens utmaningar!

Sommaren är nu definitivt över, allra helst när den sista av alla träningsutmaningar jag satte upp för de här månaderna hade deadline den 30 september. Ja men precis, jag satte ju upp några mål i slutet på maj som sträckte sig över hela sommaren. Det har blivit hög tid att knyta ihop säcken och presentera resultatet. Så, let’s summera alltihop!

Runstreak – löpning 100 dagar på rad

Ja, den rodde jag och vi i hamn den 8 augusti! Det innebär alltså att vi sprungit minst 1,6 kilometer (en engelsk mile, som är minimum) varje dag sedan 1 maj. Ibland har det blivit betydligt längre (som Jämtlandstriangeln på två dagar), ibland har det verkligen bara blivit 1,62 kilometer. Stor variation med andra ord.

Vi firade samma dag med bubbel och god mat, som man brukar göra efter en fin seger. Inte nog med det – vi håller fortfarande på! I skrivande stund räknar vi till fler än 160 dagar och vi vet inte riktigt när vi ska kapitulera. Eller om vi ska göra det. 183 dagar är ett halvår. Då är 200 dagar inte så jättelångt bort. Och då kan man väl lika gärna fortsätta till 250? Ja, vi får väl se. Det är lite motigt ibland.

Det som Runstreak-projektet däremot har gett är löpvändor som man kanske inte fick till förut. Jag joggar till gymmet istället för cykel eller promenad. Ibland blir det likadant om jag ska in till stan på ett ärende eller dra och handla mat. Det är alltså ”transportlöpning” som ska in på vägrätt 8. Fint så!

Nya personbästan

Jag persade ju både på milen, halvmaran, en mile och en kilometer men men från slutet på juni och framåt hände det inte så mycket mer på den fronten. Jag gick dessutom in i en rejäl formsvacka, vilket kanske ändå inte var helt oväntat. Jag har tagit mig ur den nu men har också insett att jag inte alls är i samma form som i våras. Det är väl vad jag ska ägna hösten åt. Att bygga upp för nya rekord nästa år. Så kan det gå!

Bestiga Mount Everest i Ladängen

Jajamensan! Den 28 september sprang vi de sista rundorna upp i skidbacken på Frösön och gjorde alltså totalt 114 vändor upp. Det motsvarar 8892 höjdmeter, så egentligen hade vi kunnat vända halvvägs upp på den sista rundan. Men det gjorde vi så klart inte. Istället hade vi med oss en flaska alkoholfritt bubbel som vi korkade upp i dimman på toppen av Ladängen. Ska det firas så ska det firas (utifrån förutsättningarna, vi körde nämligen bil)!

Vad tar jag med mig från Ladängen-projektet då? Tja, att backträning är riktigt bra grejer. Att det är både kul och tungt med långa projekt. Men, också den där känslan i att få borra ner blicken och bara mata på. Nej, det är inte roligt alla gånger. Ja, man har brutal puls när man når toppen. Men. Det är ändå härligt. På nåt skumt träningssätt.

Hösten då?

Nu vill jag ha något mål för hösten, men har inte riktigt bestämt mig för vad. Löpning blir det, för jag gillar verkligen höstlöpning. Mörkt, kallt, regnigt, ruggigt. Och härligt klar luft. Även passen på gymmet fortsätter jag med. Jag har ju försökt mig på yoga, som en alternativ träningsform, men inte riktigt fått till det där. Har kört två pass och de har varit riktigt bra. Känt mig lugn och avslappnad när jag kommer hem men att knöka in sig med 39 andra känns väl inte sådär jätteavslappnat direkt. Funderar på att få nån hemma-yoga-rutin men vet samtidigt hur brutalt svårt jag har för att träna hemma. Well, jag kanske precis hittade min höstutmaning där…

Kör ni några träningsmål för hösten? Berätta gärna!