Slipper vi det här 2021?

Vilket jävla mögelår det blev. Visst fanns det ljusglimtar men det är nog kanske inte dem man nämner först i ett samtal som börjar med “…ja men kommer ni ihåg 2020 eller?“. Så. Inför det kommande året hoppas i alla fall jag att få slippa en hel del saker som präglat oss den senaste tiden, vilket jag därför tänker gå in på här och nu. Ja, det här är ju då utöver självklarheterna som krig, svält, fattigdom och orättvisor och sånt. Den skiten vill vi alltid ha bort.

Så. 2021 säger ni? Vi kör väl en liten önskelista helt enkelt. Här:

“I dessa tider”

Årets mest slitna uttryck är nog “i dessa tider” och “det nya normala” men det är dags att gå vidare. Världen förändras. Alltid. Konstant. Vissa saker ganska långsamt medan andra fått raketfart och då framförallt under senaste året. Vi har fått oss en tankeställare. Om hur, när och var vi jobbar. Hur vi reser. Hur vi umgås. Och hur sårbara vi är. Nu är det inte nytt längre. Nu är det bara.

Och visst, sett i ett större perspektiv är ju 2020 bara ett kort ögonblick och då skulle vi kunna använda “i dessa tider” och “det nya normala” i hundra år till. Men jag slipper gärna det.

Marmeladmackan

Det här är inget som har något specifikt med just 2020 att göra utan jag hoppas faktiskt varje år och varje dag att fenomenet ska försvinna. Ni vet, alla de som pratar i mobilen med högtalarfunktionen och håller i den som en marmeladmacka.

På stan. I affärer. Överallt där man som minst vill höra deras samtal. Tryck luren mot örat eller skaffa ett headset, hur svårt ska det vara? Vi vill inte höra era konversationer! Dessutom ser det skitlöjligt ut.

Marmeladmacka

(Nästan) alla distansmöten

Kommer ni ihåg tiden när man rusade mellan mötesrummen på kontoret för att vara med överallt? Saknar ni den? Inte alla gånger, nej, det håller jag med om. Det är enklare att klicka på en ny länk i kalendern och gå till ett nytt digitalt mötesrum istället.

Men jag är pretty much trött på att sitta med headset på huvudet dagarna i ända. Jag vill träffa kollegor igen, både i jobb- och bloggsammanhang. Jag vill ha spontansamtal över skrivborden. Snacka skit på fikaraster. Möta folks ansikten och reaktioner när vi pratar. Kunna skaka hand med folk på stan eller ge någon bekant en kram.

Visst har distansmöten sina fördelar (massor av fördelar!) och det har överlag fungerat bra. Måste jag välja mellan “inget möte” eller “distansmöte” så väljer jag ju distansvarianten direkt. Det är också mer jämställt nu när alla kör sina möten digitalt, jämfört med förut då bara någon enstaka gjorde det. Den personen blev ganska hårt utlämnad till dålig uppkoppling, halvkass teknik och dålig distansmöteskultur.

Men, inget går upp mot att fysiskt vara på plats. Oavsett det är möte eller något annat.

Pogba har precis gjort 2-1.

Skammandet!

Tyvärr verkar det inte finns något vaccin mot trenden att skamma. Ena året är det flyg, andra året är det resor i allmänhet, tredje året är det något annat. Så fort en skara människor inte tycker om ett beteende, företeelse eller personlighet så åker skampålen fram.

Någonstans hoppas jag på att det sunda förnuftet ska segra men kanske är det naivt att tro att det kommer hända inom en snar framtid. Men egentligen. Är det för mycket begärt att folk börjar diskutera konstruktivt och ser mer nyanserat på saker och ting? Att allt är fortfarande inte svartvitt. Eller är vi helt enkelt inte smartare än så här?

“Privatiseringen” av klimtatkrisen

När vi ändå är inne på skammandet. Jag hoppas så klart att det som många kallar för “privatiseringen av klimatkrisen” får en mer nyanserad form under kommande år. Det kan inte vara rimligt att skuldbelägga på individnivå när problemet är betydligt större än en enskild persons semesterresa.

Beräkningar visar att den globala utsläppsminskningen för 2020 kommer att landa kring 6%. Det är nu då alltså inte synonymt med “flyget utsläpp”. Siffran inkluderar nämligen även andra transportslag samt vår generellt minskade konsumtion.

Vi ska som privatpersoner givetvis fortsätta göra vad vi kan. Sopsortera, gå istället för att ta bilen, göra gröna investeringar på börsen, handla klimatsmart när möjligheten finns och självklart påverka våra beslutsfattare. Vi ska få dem att fatta smarta och långsiktiga beslut istället för att ödsla miljarder på populistisk plakatpolitik.

Vindkraft

“Delta i vår webbplatsundersökning”

Nej, jag vill inte delta i någon undersökning om hur jag upplever någons webbplats. Allra helst inte när jag fick pop-up-frågan innan sajten ens laddat klart. Och framförallt inte eftersom det här mitt första besök på sajten någonsin. Helt idiotiskt.

Mer rimligt är så klart att ge användaren några minuter på sajten, så att man i alla fall får en chans att bilda sig en uppfattning. Kanske när man klickat runt på några sidor? Backat några gånger? Använt sökfunktionen? Men inte rakt i ansiktet efter nollkommatvå millisekunder.

Pop-up-rutornas nya skepnad

När vi ändå är inne på temat “irritationsmoment på webbplatser”. Ni vet de där irriterande jävla rutorna som dyker upp i tid och otid? Om cookies (jag har en här för att jag måste). Eller “prenumerera på vårt fantastiska nyhetsbrev“. Eller bara allt annat som trycks upp i ansiktet på oss när det enda vi som besökare egentligen vill är att läsa artikeln vi kom dit för.

Förut kunde man döda popup-fönster med annonsblockerare. Idag byggs de in i webbplatserna och är betydligt svårare att komma åt. Värst är så klart de som studsar in i värsta PowerPoint-anda och som täcker hela skärmen, lite som att klockorna stannat på 1996. Allra mest motsägelsefullt är det hos de som skryter om hur de skapat användarvänliga sajter.

Så fan heller. Ge tillbaka den användarvänliga webben under 2021. Tack.

Nu skiter vi i det här!

Så. Kan vi inte under 2021 bara få se ett slut på allt det här tramset? Kan vi inte bara ta ett steg rakt in i framtiden och lämna sådana här meningslösheter bakom oss? Jag tycker att vi siktar på det och så gör vi vad vi kan för att 2021 ska bli bättre än det året som precis har varit.

Det borde inte vara skitsvårt, trots allt.

Vad vill du se mindre av under 2021?

Daniel Rydénhttps://www.dryden.se
Storstad eller vildmark. Sverige eller utomlands. Varmt eller kallt. Blött eller torrt. Det spelar ingen som helst roll, för mig är det kontrasterna som gör livet. Med den här bloggen vill jag inspirera till just sådana upplevelser och jag hoppas att ni hittar det ni letar efter.

Mer på samma ämne

8 KOMMENTARER

  1. Marmeladmacka? Det var ett nytt uttryck för mig. 🙂 Tycker att det mest är vanligt utomlands, så nästan tvärt om, jag kan längta efter en redig marmeladmacka för det borde bero på att jag befinner mig på Tsim Sha Tsui East Promenade i Hong Kong eller någon annat spännande plats.
    Fler marmeladmackor åt folket 2021! 🙂 (i den bemärkelsen)

  2. Jag är trött på ungefär allt. Men med munskydd i kollektivtrafiken känns det som att vi kanske slipper telefonpratandet i alla fall. Jag hoppas. Skönt att slippa helt. Marmeladmackan är helt klart värst.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.