1500 km senare – tänk vad en runstreak kan göra

Jag tycker nog att jag har sprungit en hel del genom åren men tänk att även det skulle få sig en omvälvning under året som gick. I maj hängde jag på utmaningen som Maria föreslagit, nämligen en runstreak. Att springa minst 1,6 kilometer varje dag (en mile) men att också göra det varje dag hela månaden.

Det blev ju tillslut lite mer än så och när vi summerade 2020 på nyårsafton hade vi båda gjort 245 raka dagar med löpning. Jag började tänka lite kring begreppet, vad året gett mig och så grävde jag av ren nyfikenhet lite i statistiken och hittade ett och annat intressant.

Här är mina främsta insikter av året med runstreak.

Work hard - play hard

1,6 kilometer räknas också

Innan vi körde igång runstreak sprang jag aldrig så kort som en mile. Det fanns ingen vits och någon typ av gräns låg kring halvmilen och då i supertempo. Med den här utmaningen har jag insett att även de här korta passen fyller sin funktion, allra helst dagen efter ett långpass eller för att vila upp sig efter en intensiv vecka.

Och räknar man på det så är ett sånt kortpass avklarat på under en halvtimme om man vill. Och då menar jag allt från att byta om, springa, duscha och bli klar. En halvtimme. Det är ju egentligen ingen tid alls.

1500 kilometers löpning

I november började jag titta på hur mycket jag sprungit under året. Då insåg jag att jag var på väg att passera all löpning jag gjorde 2019. Och 2018. Tillsammans. I början av december hände just det (140 mil) och på årets näst sista dag passerade jag även 150 mils löpning. Aldrig någonsin tidigare har jag ens varit i närheten av sådana sträckor!

90 % av löpningen från maj

Statistik ljuger aldrig och av 2020 års löpning hände 90% från maj och framåt. Hösten, något av en favoritårstid när det kommer till löpning, stod ut rejält i diagrammen. Att jag pausade mina gympass (på grund av ökad smittspridning) bidrog så klart, då jag istället ägnade mig helt åt löpning i olika former.

December blev den mest intensiva löpmånaden. Inte så konstigt kanske, jag såg ju 150-milsgränsen hägra där framme. Bara för att se skillnaden före och under runstreak, månad för månad och hur jag klättrade mot 1500 kilometer så visualiserade jag siffrorna lite snabbt i några olika grafer. En ganska härlig kurva från maj och framåt!

Runstreak - mil för mil
Före och efter runstreak
Runstreak - månad för månad

De sena kvällarna

Ibland blir löpningen inte av på dagen. Eller eftermiddagen. Eller ens på tidigt på kvällen. Som senast har jag stuckit ut efter 23, “bara för att få skiten avklarad”. En normal dag hade jag ju skitit i löpningen den dagen men istället för att göra ingenting har jag tagit den enkla vägen ut och kört en dryg mile.

Variation!

Det måste vara variation för att löpningen ska vara rolig. Dels är jag med i en löpgrupp via gymmet, där vi kör intervaller en gång i veckan, men jag försöker också variera mina egna pass. Även intervaller. Då matar jag in upplägget i Garmin-klockan och så får den vara min coach när jag sticker ut själv. Det fungerar bra och det finns ju massor av intervallvarianter att köra.

Årets kortaste löpning

Årets kortaste minns jag glasklart. Den gjordes i Kivik efter flera mil på cykel. Vi gjorde inte mer än vi behövde den dagen men ändå 1,64 kilometer för att vara på den säkra sidan.

Årets längsta löpning

Längsta löppasset blev andra dagen på Jämtlandstriangeln. Från Sylarna fjällstation till Blåhammaren och vidare till Storulvån, totalt 31 kilometers fjällöpning. Det var blött, grisigt med mycket väder och jag var fantastiskt sliten när jag tillslut ramlade i mål vid Storulvån fjällstation.

Fjällöpning - Jämtlandstriangeln

Skadefri

Jag får ibland frågan om jag inte ökat på skaderisken i och med det frekventa löpandet. Fast nej, jag och vi har faktiskt varit helt skadefria under året. Visst, efter en intensiv period är kroppen trött och musklerna värker men då sätter jag in några lugna korta pass för att återhämta mig. Det är när man skiter i varningsklockorna och kör på ändå som skaderisken ökar. Vila är bra skit, men man behöver inte sluta träna för det.

Bara några mindre förkylningar

När vi ändå är inne på det så har året mest bestått av några mindre förkylningar, som jag kunnat jogga mig igenom. Precis som med skador är risken för infektioner större vid långvarig hård träning vilket gör att återhämtning och vila ska anammas även här. Däremot är jag övertygad om att regelbunden fysisk aktivitet bidrar till ett stärkt immunförsvar och man behöver inte sluta träna bara för att näsan rinner lite.

Utmaningar längs utmaningen

I somras körde vi också Mount Everest-utmaningen i skidbacken Ladängen på Frösön, vilket blev en utmaning i utmaningen. Idén var mest tänkt som pepp inför Kilimanjaro, en tripp som dock blev framflyttad till kommande sommar. I all fall, det är sunt att bryta ner ett större mål till mindre etapper, så den här grejen passade perfekt under sommarmånaderna och när vi ändå mest var på hemmaplan.

Ladängen - Everest

Transportlöpning

Det här är ett nytt fenomen för mig och som jag började anamma i och med runstreaken. Istället för att cykla till gymmet började jag jogga dit och hem. Perfekt som uppvärmning och nerjogg. Transportlöpning har även fungerat för att handla mat, hämta mindre paket, jogga till jobbet för att fixa något på kontoret och så vidare. Enkla kilometer!

Löpband då?

Nope, nix, njet. Det räknas inte.

Turistlöpning på (o)kända platser

Turistlöpning bra grejer vilket vi ägnade oss åt både i Uppsala, Rom, Abisko och Gävle. Även på hemmaplan i Jämtland fungerar det, som när jag sprang Jämtlandstriangeln och i Klövsjö. Turistlöpning är inget nytt fenomen utan något som jag och vi brukar köra på resande fot. Allt från att springa vilse i Milanos finanskvarter till lummiga Stanley Park i Vancouver.

Svårt med hemmaträning

När jag dumpade styrkepassen på gymmet tänkte jag att det skulle köra något liknande hemma. Historiskt sett har jag haft svårt för det och det blev likadant den här gången. En vecka körde jag på med lite vikter efter att jag varit ute och sprungit men det rann snart ut i sanden. Det får väl bli nya tag. En annan gång.

Det finns inga dåliga väder

Världens äldsta klyscha men det är faktiskt sant. Är det för varmt – klä av dig. Är det för kallt – klä på dig. Inte svårare än så. Året har verkligen bjussat på alla väder. Från bar överkropp i somras till halsduken upp över näsan i snöyran längs Storsjön. Från regnkläder i Jämtlandsfjällen till vindstilla kvarter i Rom och 35°C. Det går att springa ändå, man får bara anpassa sig efter situationen.

Vinterlöpning i Östersund
Sommarlöpning i Rom

Runstreaken fortsätter!

Vi tänker att vi fortsätter med vår runstreak även in på 2021. Det är otroligt lockande att köra ett helt år och fram till sista april men först ska vi nå etappmålen 250, 300 och 350. Jag lär återkomma med status längs vägen.

Daniel Rydénhttps://www.dryden.se
Storstad eller vildmark. Sverige eller utomlands. Varmt eller kallt. Blött eller torrt. Det spelar ingen som helst roll, för mig är det kontrasterna som gör livet. Med den här bloggen vill jag inspirera till just sådana upplevelser och jag hoppas att ni hittar det ni letar efter.

Mer på samma ämne

6 KOMMENTARER

  1. Tjena Daniel!
    Jag halkade in på runstreak och började läsa din sida, såg sedan foto och hey, en före detta kollega! 😁

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.