Jag slängde ett blogginlägg om Njupeskär

Jag har haft ett utkast liggandes. Länge. Om Njupeskär. En liten guide inför besöket om vattenfallet, nationalparken, det där gamla trädet, lite sköna bilder och förslag på rundor man kan vandra. Och visst, det ska erkännas att blogginlägget skulle optimeras för sökmotorerna och förhoppningsvis dra trafik. Både till bloggen och Fulufjället. Ja, jag var även på väg att åka tillbaka dit eftersom det är så himla vackert.

Men jag har ångrat mig.

Tre-fyra kilometer långa rader med parkerade bilar och parkeringsvakter för att styra upp kaoset. Tiotusentals och åter tiotusentals med besökare som vallfärdar till ett naturskönt område långt ute på bondvischan. Aldrig blir jag så osugen på att åka någonstans som när jag läser nyheter som dessa. Är det en nationalpark eller utomhusfestival? Fan vet.

Det är ju inte första, och självklart inte sista, gången vi läser om sånt här. Folk som köper engångstält, vandrar till Kebnekaise i sandaler med ett par vattenflaskor som proviant, nedskräpade vindskydd, söndertrampade leder och folk som springer längs Vildmarksvägen för att ta en selfie med renarna. Man baxnar över folks hänsynslöshet, dumhet, kortsiktighet, nonchalans och total brist på omdöme. De riskerar ju att sätta både sig själva och andra i skiten men sådana triviala detaljer verkar inte bekomma dem.

Njupeskär - Sveriges högsta vattenfall

Vem är jag att läxa upp er?

Men. Jag förstår så klart problematiken. Som att jag med den här bloggen själv vill bidra till att folk hittar till sevärdheterna. Några av de mest lästa inläggen här handlar både om Kebnekaise, vandringar i Åre-trakterna, Kungsklyftan i Fjällbacka och att upptäcka Sverige rent generellt. Alla platser jag skriver om har jag ju själv besökt så vem är jag att vara översittare och uppmana folk till att inte åka dit? Det är ju jävligt lätt för mig att säga.

Jag blir ju själv lika irriterad när resenärer som själva har flugit kors och tvärs på planeten tidigare i sina liv nu uppmanar oss att stanna på marken och att upptäcka Sverige istället. Lätt för dem att säga som redan har rest jorden runt tjugotvå gånger.

Sprid ut er då!

I slutändan vill jag att vi ska upptäcka vårt härliga land. Och världen, så klart. Men vore det inte bättre om vi hade lite mer fantasi än att åka dit alla andra åker exakt samtidigt? Varför inte planera om och ta besöket när det inte är så mycket folk på plats? Njupeskär i oktober är fantastiskt vackert, det kan jag själv skriva under på, med chans till både snöfall och höstfärgade landskap. Och framförallt inte en käft på plats.

Så. Inlägget jag började skriva om Njupeskär har jag kastat. Planen på att åka dit igen lika så. Jag kanske plockar upp allt igen om två-tre-fyra månader, när vädret är ruffigare, ett snöfall hänger i luften och allt folk är hemma. Fler borde fundera på att planera om. Naturen skulle må bättre av det. Och ni skulle få en betydligt bättre upplevelse.

Snöflingor som i Disneyfilmer
Daniel Rydénhttps://www.dryden.se
Storstad eller vildmark. Sverige eller utomlands. Varmt eller kallt. Blött eller torrt. Det spelar ingen som helst roll, för mig är det kontrasterna som gör livet. Med den här bloggen vill jag inspirera till just sådana upplevelser och jag hoppas att ni hittar det ni letar efter.

Mer på samma ämne

8 KOMMENTARER

  1. Heja, heja! Det borde vara böter och spöstraff på att vandra Jämtlandstringeln vecka 29! 😀
    Jag har ett inlägg som heter “6 platser i svenska fjällen där du får vandra ensam” och varje gång det kommer i dagern så att säga är det någon som skriver “Haha, inte nu längre”. Men tyvärr tror jag att de har fel. För folk vill inte upptäcka nytt. De vill gå där alla andra går och de vill trängas. Och de vill ha samma Instagram.-bild som alla andra på jobbet. Verkar det som. Tyvärr.

    • Ja tänk om man skulle råka vandra eller besöka något som ingen vet vad det är, som ingen vet var det ligger, som ingen har hört talas om. Vad ska man då prata om?

    • @4000mil :
      … och resebloggare betraktar andra människor som idioter med förakt i tonen…
      Tänk om alla vore som ni, ständigt på jakt efter platser dit ingen annan kommer (även om ni måste besöka och skriva lite om populära platser av SEO skäl)… Vem skulle då läsa era bloggar?
      Hur vet man att det är en pandemi i världen? Resebloggare blir bittra och sura.

      • Det är ingen förakt att konstatera att det är tråkigt när alla åker till samma ställe. Vi borde alla bli bättre på att upptäcka platser med mindre trängsel, plus lågsäsong och en acceptans för att vädret inte är helt (Instagram-)perfekt precis hela tiden. Det kallas för “Sverige” och lösningen heter många gånger “kläder”.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.