Under vår Stockholmshelg i slutet av oktober hade vi bokat in oss på en tämligen unik restaurang på Söder i Stockholm. Den har varit omtalad länge men vi hörde talas om den först för ett par-tre år sedan när vi av en händelse gick förbi. Svartklubben! Det här stället drivs sedan starten av den blinde krögaren Ulf och konceptet är nattsvart – bokstavligt talat.
Vi visste inte riktigt vad vi skulle ha för förväntningar. Att äta i mörker är inget vi har testat förut. Hur ser man vad man äter? Var står allt på bordet? Hur hittar man sin plats och vad gör man om man måste gå på toaletten? Faktum är att vi fick svar på alla de här frågorna och några till under vår trerättersmiddag på Svartklubben.
Att äta mat i komplett mörker
Svartklubbens koncept är lika enkelt som är det är briljant. Allt sker i komplett mörker. Inte en lysdiod så långt ögat når. Mobiler och blinkande smartklockor är avstängda och undanstoppade. Inte ens en utrymningsskylt är tänd. Man ser inte handen om man så håller den en centimeter framför näsan och blundar man blir det ändå inte mörkare.
Besöket på Svartklubben är lite av en show som börjar en utsatt tid. Vår sittning drog igång vid 18 med att vi blev serverade bubbel i entrén innan vi blev ledda in till bordet av Ulf själv (eller någon av hans blinda medarbetare). Då förklaras också vad som finns på bordet, var det är placerat och sedan får man lära sig allt eftersom hur man ska hantera det. Det blir direkt en känsla av personligt och intimt, något som man inte får på andra restauranger.
Det tar så klart en stund innan alla är på plats men restaurangsorlet är som på vilket annat ställe som helst. De yviga gesterna kan man lämna hemma, annars har man ganska snart vält ut både flaskor och glas.
Mat & underhållning på Svartklubben
En av konceptets delar är att man ska känna in maten med andra sinnen än ögonen. När den första rätten kom in fick jag verkligen känna mig fram med kniv och gaffel innan jag fick de första bitarna in i munnen. Flera gånger kom gaffeln tom, vilket tillslut fick mig att analysera gaffelns vikt istället. Kort och gott, man fick nya tankebanor kring hur man äter. Varje tugga blev en djupare analys än att bara mula mat framför nyheterna på TV:n hemma vid matbordet.
Att känna smaker och dofter men inte kunna sätta fingret på exakt vad det är, det är en utmaning. Kanske allra helst för mig som inte är särskilt duktig på det ens när jag ser vad det är (hallå, jag var 35+ när jag kom på vad koriander faktiskt är). Så sett var det ju tacksamt att det på Svartklubben denna lördagskväll bjöds på mat som faktiskt går att känna igen. Att jag inte gjorde det ändå kan vi prata om en annan gång. Toast, lamm och en god äpplepaj som avslutning fungerade alldeles utmärkt tillsammans med det dryckespaket som vi valt till.
Förutom maten bjöds det också på riktigt härlig underhållning, där Ulf både är musiker och låtskrivare. Stämningen var riktigt härlig och musiken följdes av långa applåder. Flera av låtarna som spelades var egenskrivna och på temat synskada och blindhet, vilket så klart gav ytterligare en tankeställare (om nu mörkret i lokalen inte räckte).
Allt som allt – en tankeställare
Ett par-tre timmar på Svartklubben i Stockholm gav fina intryck och självklart även några tankeställare. Det går faktiskt att äta i komplett mörker men det är inte helt lätt att få till själva ätandet. Jag tror ändå att jag skrapade alla tallrikar så gott det gick. Det här kan ju då skicka en liten signal om hur (o)tillgängligt samhället är rent allmänt. Det är lätt att trava på i sin egen takt så ibland är det verkligen nyttigt med en tankeställare som sånt här.
Så, efter besöket på Svartklubben har folk trott att vi skojat när vi berättat om kvällen. Men Svartklubben lever i allra högsta grad och förtjänar ett besök om man har en helg i Stockholm. Det är till och med så att jag skulle råda er att prioritera det. Ni kommer inte att bli besvikna.
BESÖK | Hitta hit | Officiell sajt
