Allt måste inte vara ett ställningstagande

Vinter. Snö. Minusgrader. Även om årets januari inte har bjudit på samma snöintensiva period som säg förra året så har det ändå i omgångar dumpat ner snö. På uppfarten utanför huset står bilen. Mestadels översnöad och den senaste veckan knappt använd. Jag tror jag har kört den ett par gånger under januari. Tre kanske. Maria något oftare eftersom hon skjutsat barn och övningskört. Från julafton till andra veckan i januari rullade bilen tre gånger. Tre!

Vi har det bra. Promenaden från lägenhet till city tar inte mer än 20-25 minuter. Där finns det mesta vi behöver, inklusive våra jobb. Det är dessutom en vacker sträcka att gå, Storsjön vid vår sida nästan hela vägen. Att i det läget dra på motor- och kupévärmare, sopa bort två-tre decimeter snö, rulla in till stan och framförallt leta parkeringsplatser känns helt orimligt. Allra helst när jag ändå måste gå runt där inne i stan för att utföra de ärenden jag åkt in för. Storhandlar gör vi knappt heller. Istället går vi till den lokala butiken knappt en kilometer bort och handlar det som ryms i en ryggsäck och två påsar. För ett hushåll mestadels på två, max tre, personer räcker det fullgott.

Bilens tidsvinst i de här sammanhangen kan räknas i minuter. De ekonomiska nackdelarna behöver inget eget omnämnande med ett bränslepris på över tjugan per liter. Promenaden däremot ger både frisk luft, vardagsmotion och möjlighet att ringa samtal, lyssna på poddar eller lalla runt i egna tankar och funderingar.

Alla har inte vardagslyx som den här. Och jag förstår det.

Surfbukten på Frösön
Surfbukten, Frösön

Ja, jag tar också bilen

Nu låter jag kanske som en skäggig flanellskjorta från valfri innerstad (ops, skrev jag det där högt?). Elcykel. Baljväxter på balkongen. Second hand. Svåra ultraveganska måltider och förespråkare av billig plakatpolitik. Jag är långt därifrån. Bilen rullar och jag skäms sällan för det heller. Till golfbanan. Till butiker på andra sidan stan. För skidåkning i fjällen och vandringar i naturen.

Min poäng? Kan jag gå så gör jag det. Kan jag inte gå så tar jag cykeln. Eller bilen.

Du måste inte åsiktspeppra

Däremot är mitt förhållande till människor som på något sätt måste beskydda sina egna intressen oerhört svårt, allra helst när man inte ens vare sig omnämnt dem eller ens tassat på deras marker. Att jag tar promenaden till jobbet innebär inte att jag föraktar någon som måste ta bilen för att få livskarusellen att gå ihop. Tvärtom. Men på något sätt nosar dessa människor till sig sina motsatsförhållanden likt en knarkhund hittar kokain på Arlanda. Och så blir man arg. För att någon annans levnadssätt inte alls passar in i ens egen livsbild.

Vi är alla är olika. Kring tankar, livsförhållanden, förutsättningar och ekonomi. Är det ens någon nyhet?

Ett singelhushåll i stan med utbyggd kollektivtrafik runt hörnet eller välpreppade cykelvägar behöver kanske ingen bil. En storfamilj på landsbygden med tre mil till jobbet behöver definitivt en bil. Inget behöver utesluta det andra och inget är mer eller mindre rätt eller fel. Men av någon outgrundlig anledning har folk ett sjukligt behov av att skydda sina egna intressen. Allra helst utan att någon ens har försökt att inkräkta.

Allt måste inte vara ställningstagande

Ibland känns det som att många gör andra människors levnadssätt till konkreta ställningstaganden, utan att ens veta vare sig fakta eller bakgrund. I en del fall kan ens livsval så klart vara åt det hållet, givetvis, men bara för att folk åker tåg eller äter vegetariskt så betyder det inte att alla dessa är emot flygresor eller hatar kött. Lika lite åt andra hållet så klart. Det finns ju inga mer korkade ”motargument” än ”äter du vegetariskt så ska jag dubbla mitt köttintag” eller ”kör du elbil så låter jag min stora dieselbil tomgångssköra en kvart extra varje morgon”.

Jag och Maria räknade för någon vecka sedan på vad vi ätit senaste månaden. Vi kom fram till att cirka 90-95% har varit vegetariskt. Ställningstagande för djurens rättighet eller klimatet? Nej, det har mest bara blivit så. Jag vet inte ens om sojafärsen från USA faktiskt är mer klimatsmart än en fjällbetad kossa slaktad på lokala slakteriet. Förmodligen är kossan det bättre alternativet för planeten, om än det sämre för kossan själv.

Är vi inte smartare?

I vår ständiga strävan ”och rättighet” att uttala våra åsikter som ingen bett om, i forum där man lätt kan blockera folk som inte tycker lika eller dölja sig bakom anonyma Twitterkonton, har vi skapat bubblor och stängda rum åt olika håll. Polariseringen når nya höjder varje dag. Vi. Dom. Utan förståelse för ena eller andra sidan. Utan att ens försöka eller vilja förstå. Istället ska åsikterna få plats genom att vi letar upp problem som inte finns, spelar korkade och ställer dumma frågor med självklara svar.

Men vi kanske inte är smartare heller?

Daniel Rydén
Daniel Rydénhttps://www.dryden.se
Storstad eller vildmark. Sverige eller utomlands. Varmt eller kallt. Blött eller torrt. Det spelar ingen som helst roll, det är kontrasterna som gör livet. Med den här bloggen vill jag inspirera till just sådana upplevelser. Letar du efter något speciellt, använd sökfunktionen högst upp. Mycket nöje!

Mer på samma ämne

8 KOMMENTARER

  1. Spot on inlägg alltid kul att läsa. Kom att tänka på mittemot grannarna till mina föräldrar. De kör bil till allt. Det finns tex ett sophus på gatan då man sorterar och lämnar sina hushållssopor där. 200 meter (!!). Istället för att gå upp en gång i veckan (kan tänka mig att det inte behövs mer för två vuxna personer) lastar de in skräpet i bilen, kör dit och tillbaka. Har aldrig slutat förvånas över det. Orimligt ofräscht också att ta soporna i bilen…

  2. Spot on! Bra och vettig analys. Och hela inlägget skulle lika gärna kunna appliceras på folks ställningstagande kring vaccinet och restriktionerna där polariseringen ökar för varje dag…

  3. Snyggt! Och framförallt bra tänkt!

    Jag kan störa mig otroligt mycket på folks dumma motargument, men det betyder inte att jag argumenterar med människan i fråga. Eller säger att de har fel eller att jag anser att de är dumma.
    Det jag tänker är att det har blivit så enkelt att säga allt man tycker, oavsett fakekonton eller om man skriver under sitt eget namn. Men man behöver inte säga allt.

    • Folk borde skriva av sig i ett tomt dokument ibland och vänta ett dygn innan de postar. Ofta hinner ju saker och ting lägga sig när den värsta irritationen har lagt sig. 🙂

  4. Smart kille du! Jag brukar lyssna och uttrycka intresse för motpartens åsikt, vilket kan innebära att jag inte delar den el oxå gör jag det. Sällan numera jag anser det intressant att sas föra till torgs mina åsikter.När jag var 20 var det alldeles tvärtom..så kan livet forma själen

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.